Bostadsrätter på Lilla Essingen i Stockholm. Arkivbild. Foto: TT/Tomas Oneborg

Höjda boräntor kan ge ekonomisk kalldusch

Att låna pengar har länge varit rekordbilligt med historiskt låga bankräntor. Men nu är räntorna på väg upp och för många med stora bostadslån kan detta bli en rejäl privatekonomisk kalldusch.

Vi har under flera år haft lägre räntor än någonsin tidigare vilket gjort att vi lånat allt mer pengar till bostäder, bilar och andra kapitalvaror. Samtidigt har inkomsterna inte stigit i samma takt. Det gör att vissa hushåll kan få det svårt när nu bolåneräntorna är på väg upp igen.

Räntehöjning att vänta

Det var i förra veckan som amerikanska centralbanken höjde sin ränta, och även svenska Riksbanken har flaggat för att den kommer att höja sin styrränta i början på nästa år. Snart slut, med andra ord, med de billiga och lättillgängliga lån många vant sig vid på senare år. 

– Det här har vi inte upplevt tidigare i modern tid och det får vi betrakta som ett drivhus för skulder. Det är lätt att låna och lätt att låna för mycket, säger Erik Thedéen som är generaldirektör för Finansinspektionen. 

– Vi lånar ungefär 7 procent mer varje år och den disponibla inkomsten ökar bara mellan 3 och 4 procent så den obalansen kan vi inte ha i långa loppet, säger Erik Thedéen på Finansinspektionen.

Betydligt dyrare

Om bolåneräntan höjs med 1 procentenhet blir ett lån på till exempel tre miljoner kronor efter ränteavdraget 21.000 kronor dyrare om året. Finansinspektionen bedömer att de flesta hushållen klarar en sådan uppgång, men höjer ändå en varningens finger:  

– Jag tror att det finns en risk att vi alla vaggas in i en tro att det är så här det ska vara inte minst den yngre generationen som inte har sett en annan miljö. Om vi tar stora lån och tror att räntorna alltid kommer att vara låga så finns det en stor risk att vi begår ett misstag och det kommer vi att upptäcka när det vänder, varnar Erik Thedéen på Finansinspektionen. 

Fakta

Visa

Bolåneräntorna har haft en nedåtgående trend under lång tid i takt med att det allmänna ränteläget dämpats.

På 1980- och 1990-talet kunde det röra sig om tvåsiffriga räntesatser. Finanskrisen gav kraftiga räntefall 2008-2009 som sedan följdes av en uppgång 2010-2011.

Den senaste nedgången inleddes i början av 2012 men under andra halvåret i fjol avstannade nedgången och de rörliga nyutlåningsräntorna har i stort sett legat still kring 1,60 procent sedan dess.

Källa: SCB

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer