Enligt FI har många nya bolånetagare fortsatt stora skulder i förhållande till sin inkomst eller till bostadens värde. Men i jämförelse med tidigare år har bolånetagarnas genomsnittliga belåningsgrad, som visar hur mycket lån du har på din bostad i förhållande till bostadens värde, minskat till 63 procent.

I flera år har belåningsgraden minskat och den totala stocken av alla bolån ligger i dag på 55 procent av bostadens värde.

– Det är en förbättring med tanke på att om det skulle ske ett fall på bostadsmarknaden. Om du då har en lägre belåning i förhållande till vad du köpte bostaden för, så klarar du fallet bättre, säger privatekonomen Ingela Gabrielsson.

Lånar mindre – köper billigare

Om belåningsgraden är lägre underlättar det också om du tvingas sälja i samma veva som det sker ett prisfall på bostäder.

Finansinspektionen ser även att hushåll som omfattas av amorteringskravet lånar mindre och köper billigare bostäder än vad de skulle ha gjort om kravet på amortering inte fanns. FI anser att det skärpta kravet är en viktig del för att dämpa utvecklingen.

Även Ingela Gabrielsson drar slutsatsen att amorteringskravet haft den effekt som man vill.

– Man kan inte låna lika mycket och det påverkar också hur mycket du kan köpa för, och då går också hela marknaden ner.

Hushållen klarar stigande räntor

Den totala skuldkvoten, skulder i förhållande till inkomst, ökade för hushåll med nya bolån, från 402 procent 2016 till 411 procent 2017. Trots det så klarar fler hushåll stigande räntor och arbetslöshet i dag utan att få underskott i sin månadsbudget i jämförelse med tidigare år, enligt FI:s bolåneundersökning.

– Där är det viktigt att tänka på att man har en buffert och klarar sin ekonomi i fall att räntorna stiger, säger Ingela Gabrielsson.