SEB:s vd Johan Torgeby Foto: Janerik Henriksson, TT

Krönika: Danske Bank, Nordea, Swedbank – står SEB nu på tur att dras in i den baltiska tvättstugan?

Uppdaterad
Publicerad

KRÖNIKA · Det är inte förvånande att storbanken SEB nu nämns i samband med en penningtvätthärva i Baltikum. SEB är näst största bank i hela Baltikum och det vore ett mindre mirakel om de lyckats klara sig helt från sådana skumma transaktioner som Nordea, Danske Bank och Swedbank haft svårt att stoppa.

Johanna Cervenka, ekonomireporter på SVT.

Johanna Cervenka

Ekonomikommentator

2017 stod det klart att Danske Bank fungerat som tvättstuga för pengar från Ryssland och Azerbajdzjan. Men redan i oktober ifjol fick nyhetsbyrån Bloomberg ut uppgifter från den estniska Riksbanken som visade att problemet kan vara mycket större än så. Uppgifterna visade att 500 miljarder dollar, omkring 5 000 miljarder svenska kronor, rört sig över gränserna till och från den lilla ekonomins banker under åren 2008 till 2015.

Vissa var väldigt harmlösa transaktioner – försäljning av mjölk till Litauen – och den estniska riksbanken betonade att det inte gick att utläsa ur siffrorna hur mycket som handlade om transaktioner till och från personer som inte bor i landet. Trots det var det många, inklusive jag själv, som hajade till över siffran. I en ekonomi som i fjol som helhet var i storleksordningen 230 miljarder kronor blir det förhållandevis väldigt, väldigt, väldigt mycket pengar som rört sig över gränserna i ett banksystem som helt domineras av nordiska och svenska banker.  Kanske borde bankerna själva redan där börjat lyfta på stenar och öppet redovisa på vilket sätt de blivit verktyg för människor som de inte borde ha haft som kunder.

Oro för miljardböter

Ännu vet ingen, förutom Uppdrag Gransknings redaktion, vilka frågor de tänkt ställa till SEB. Och vilket land i Baltikum som är i fokus. Inte ens SEB, som helgarderar sig med att de hoppas att de redan känner till de misstänkta transaktionerna. Dagens kursfall visar att uppgifterna verkar komma som en nyhet för bankens aktieägare. Den största oron bör vara att vid tillräckligt graverande uppgifter riskerar ytterligare en bank att hamna under den amerikanska finansmyndighetens lupp, och på samma sätt som Nordea och antagligen Swedbank straffas med miljardböter.

Även Swedbank hanterade UG:s intervju förra veckan med att gå ut och offentliggöra att man frågats ut av programmet men ville inte närmare gå in på detaljer. En av orsakerna kan vara att Ekobrottsmyndigheten inledde en utredning om insiderbrott efter att Swedbank inför en tidigare Uppdrag Granskning-publicering valt att bara berätta för en grupp storägare om UG:s uppgifter.

Misslyckad krishantering

Var SEB:s pressmeddelande tänkt som en aggressiv krishanteringsstrategi bör det ses som ett misslyckandes som snarare ökar än minskar intresset för Uppdrag Gransknings kommande program. Jag tänker i alla fall  bänka mig framför teven.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Det här är en krönika

Reflektionerna är skribentens egna. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa skeenden”.