Vid sidan om listräntor måste bankerna från den 1 juni uppge genomsnittsräntan för bolån med olika bindningstider.
– Det är för att stärka konsumentens ställning. Transparensen måste öka, säger Åsa Thalén, avdelningschef på Finansinspektionen (FI).
– När man kommer ut från banken i dag är det omöjligt att avgöra, var det en bra deal jag fick eller en dålig? Listräntorna säger ingenting om det, fortsätter hon.
Nordea började redovisa genomsnittsräntorna den 13 maj, och skillnaden mellan de två måtten är tydliga.
Den aktuella listräntan på ett lån med tre månaders löptid är 2,02 procent, medan genomsnittsräntan för april var 1,59 procent.
– Det är väldigt kundvänligt, att kunna se räntan före och efter rabatt. Sedan är det upp till kunden att använda informationen på bästa sätt i diskussionen med banken. Man ska vara medveten om att det är ett snitt. Vissa har lägre och vissa högre ränta, säger bolånechef Michael Skytt.
Jämföra banker
Genomsnittsräntan gör det enklare att jämföra banker med varandra.
Varje kreditinstitut ska också redovisa vilka kriterier just de använder, som styr den ränta som konsumenten får. Det kan till exempel vara marknadsläget där man bor, ekonomisk situation eller ålder.
Bankerna säger sig vara positiva till förändringarna, men har å andra sidan inget annat val.
– Vi tycker att det är bra att kunderna har möjlighet att jämföra banker. Sedan blir det ett snitt från norr till söder. Bolånemarknaden är väldigt lokal och räntan sätts individuellt, säger Anna Sundblad, presschef på Swedbank, störst på den svenska bolånemarknaden med 25 procent.
Mer kommer
Men det här är bara ett första steg mot ökad transparens. Nästa år väntas ännu mer detaljerade krav. Det blir som en tvåstegsraket, säger Åsa Thalén på FI.
– Det bankerna måste redovisa nu är på en övergripande, generell nivå. De regler som kommer 2016 handlar mer om det enskilda individuella mötet. I diskussionen med en bolånegivare ska jag veta varför jag får just den här räntan, och varför du får en annan.
Det nya regelverket bygger på ett EU-direktiv. Det är inte bara i Sverige politiker ser behov av ökad transparens på bolånemarknaden.
– Till exempel kommer krav på detaljerade faktablad som är utformade på samma sätt i hela EU, betänketid i samband med kreditavtal samt förbud mot kopplingsförbehåll, säger Thalén.
Kopplingsförbehåll innebär krav på att flytta alla sina affärer till en bank för att få bolån.