– En viktig förklaring till den stora uppgången är att startpunkten var låg eftersom aktiemarknaderna backade under hösten 2018, säger Jonas Lindmark, analyschef på fondanalysföretaget Morningstar.

Den enda aktiefond som marknadsförs i Sverige och som har backat under 2019 heter Tundra Pakistan och har sjunkit med nära 18 procent.

En tänkbar förklaring till fondens dåliga utveckling är den ryckiga pakistanska ekonomin. I en analys i New York den 10 december jämförs landets ekonomi vid ett flygplan som startar och därefter störtar tolv gånger i rad.

Men som sagt, alla andra fonder har stigit.

– Man har kunnat kasta pil för att välja fond, säger Frida Bratt, sparekonom på banken Nordnet, till TT.

Rysk uppgång

Jonas Lindmark nämner kategorierna IT, USA och svenska småbolag som starka kort under 2019.

Nytt för 2019 är att Rysslandsfonder har fått en revansch och gått bra.

– Pessimismen kring investeringar i Ryssland har minskat men den ryska marknaden svänger mycket och risken är hög säger Jonas Lindmark.

Fram till den 17 december hade Rysslandsfonder en snittavkastning på 45 procent. Tillväxtmarknader som Asien och Latinamerika har gått betydligt sämre.

Globalt aktieindex har stigit med 34 procent, räknat i kronor. Men räknat i dollar är uppgången ”bara” 27 procent. Skillnaden beror på den svaga svenska kronan.

Både globalfonder och IT-fonder har gynnats av den svaga svenska kronan. Nu har Riksbanken höjt räntan till 0,0 procent och många bedömare tror på en starkare krona.

– Man ska inte räkna med att den dopning som den svaga svenska kronan har gett finns kvar på samma nivå framöver, säger Frida Bratt.

Rekord i fonder

Under november ökade den samlade fondförmögenheten i Sverige med 70 miljarder kronor och vid slutet av november nådde den 4 941 miljarder kronor, den största samlade fondförmögenheten hittills, enligt Fondbolagens förening.

Aktiefonder hade nettoinsättningar på 9,5 miljarder kronor och i blandfonder nettosparades 4 miljarder kronor.

Men räntefonder var mindre spännande, sammanlagt tog sparare i Sverige ut 2,7 miljarder kronor, netto, från räntefonder i november.

Många som inte litar på en fortsatt börsuppgång funderar över att öka sitt sparande i räntefonder och minska i aktiefonder.

Rådet: Vikta om

Frida Bratt pekar på att årets uppgång för aktier och aktiefonder automatiskt leder till att den som sparar i både aktiefonder och räntefonder ökar sin risk.

Hon nämner ett exempel: Den som vid början av 2019 hade 200 000 kronor fördelat på 60 procent aktier och 40 procent räntebärande investeringar har nu 67 procent aktier och 33 procent räntor.

Detta eftersom aktier globalt sett har stigit med 34 procent samtidigt som korta räntor bara har stigit med 0,3 procent.

Den som vill behålla fördelningen 60/40 procent måste alltså sälja aktier eller aktiefonder och vikta över till mer räntor.