Foto: TTVisa alla (2)
Visa alla (2)

Räntebesked i historisk nedgång

Uppdaterad
Publicerad
En historiskt djup recession väntas i Sverige i coronakrisens spår. Utsikterna har förvärrats snabbt inför tisdagens räntebesked från Riksbanken.
Experterna är oeniga om vad nästa steg från Ingves & Co blir.

Riksbankschefen Stefan Ingves har öppnat dörren för mer exceptionella åtgärder, med löftet för två veckor sedan om att Riksbanken kommer att ”göra vad som krävs” i coronakrisen.

Men bara enstaka ekonomer i en färsk enkät gjord av Reuters tror att detta bäddar för att det nu blir en räntesänkning till minus igen, efter den omstridda höjningen till noll i december. Fyra av 25 tillfrågade i enkäten räknar med att Stefan Ingves och hans direktion i stället väljer att utöka stödköpen.

Tror på dubblat stödköpsprogram

De flesta verkar resonera som att Riksbankens breda bombmatta av åtgärder hittills i krisen räcker långt och att Riksbankens direktion kanske nöjer sig med att skruva ned prognosen för styrräntan i framtiden.

Hittills har Riksbankens krishantering fått gott betyg av marknadsaktörerna, enligt en enkät gjord av SEB. En överväldigande majoritet av de tillfrågade tycker att åtgärderna har påverkat marknadens funktionssätt positivt i krisen, enligt SEB:s räntestrateg Lina Fransson.

Hon räknar med att Riksbanken, mot bakgrund av de stödköp på 67 miljarder som har gjorts bara i april, nu kan fatta beslut om att dubbla stödköpsprogrammet från 300 miljarder till 600 miljarder kronor i år.

– Det sista de vill i det här läget är att räntorna går upp för hushåll, säger hon.

– Vi tror att de kommer att fortsätta köpa en väldigt stor del bostadsobligationer, samtidigt som vi ser ett ökat utbud av statsobligationer, som också gör att Riksbanken kommer att vilja köpa lite där, tillägger hon.

53 procent av statsobligationerna

Riksbanken sitter redan på cirka 53 procent av den utestående stocken av statsobligationer, efter drygt fem års stödköp av sådana, enligt SEB. Och med köpen av svenska bostadsobligationer på 50 miljarder i april ingår även 3 procent av detta marknadssegment i balansräkningen.

Riksbanken har också köpt företagscertfikat, det vill säga korta likviditetslån till företag, för 5 miljarder i april. Det motsvarar 3 procent av de utestående certifikaten.

Riksbanken har dessutom en plan för köp av kommunobligationer för 16 miljarder, under tre månader från och med slutet av april. Detta skulle om det fullföljs ge Riksbanken en andel på cirka 4 procent av den utestående stocken av svenska kommunobligationer på sammanlagt cirka 380 miljarder kronor.

Förluster bärs av skattebetalarna

Professor Karolina Ekholm, tidigare vice riksbankschef, är generellt skeptisk till centralbanksköp av obligationer och certifikat med hög kreditrisk från företag. Hon varnar för att det ger centralbanken en konstig roll, där myndighetens beslut direkt avgör hur krediter fördelas i ekonomin.

”Och i den mån det leder till förluster så kommer dessa bäras av skattebetalarna”, tillägger hon i ett mejl till TT.

Riksbanken hade dock velat köpa ännu mer företagscertifikat än vad de har kunnat köpa hittills. De har gått ut med fyra erbjudanden om köp på 4 miljarder kronor åt gången, alltså totalt 16 miljarder kronor.

De korta löptiderna och en relativt liten andrahandsmarknad har dock satt käppar i hjulet, enligt Lina Fransson.

– Räntan som Riksbanken kunnat erbjuda har inte varit tillräckligt attraktiv, säger hon.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer