Visa alla (3)
Visa alla (3)

Skydd ger 10.000-tals kronor mindre i pension

Publicerad

Den som tecknat ett återbetalningsskydd för sin tjänstepension kan få tiotusentals kronor mindre i pension. Och skillnaderna mellan pensionsbolagen är stora.

Ingen vet om man lever till pensionen, och därför kan man teckna ett återbetalningsskydd så att tjänstepensionen, ifall man dör innan 65 årsålder, går till familjen. Men de flesta av oss lever ju till pensionsålder – och då innebär ett sådant här skydd att det finns mindre pension kvar då man fyller 65.

– Man kan grovt säga att det kan bli upp emot tio procent lägre pensionskapital när du väl är 65 år gammal, och det innebär flera 10.000-tals kronor lägre pensionskapital, säger Marcus Lindenius, på Konsumenternas försäkringsbyrå.

För den som tjänar över 35.000 kronor i månaden kan pensionen minska ännu mer.

– För höginkomsttagare är tjänstepensionen en minst lika viktig del som den allmänna pensionen eftersom det där sätts in ett större belopp i vissa kollektivavtalsområden om man tjänar över 35.000 kronor i månaden. Därför får också återbetalningsskyddet en större betydelse, säger Marcus Lindenius, som berättar att återbetalningsskyddet då kan innebära hundratusentals kronor mindre i pension.

Stora skillnader

Han och hans kollegor har länge sett hur konsumenter haft problem att avgöra vilken effekt ett återbetalningsskydd har på pensionen, och de är inte ensamma. En undersökning som tjänstepensionsföretaget AMF gjorde förra året visar att mer än var fjärde person inte vet om de har återbetalningsskydd och att mer hälften inte vet hur skyddet påverkar pensionen.

För att hjälpa vilsna konsumenter har Konsumenternas Försäkringsbyrå nu gjort en första sammanställning av efterlevandeskyddets påverkan på pensionskapitalet, alltså den ihoptjänade tjänstepensionen. På byråns hemsida kan konsumenterna själva göra jämförelser av hur pensionskapitalet påverkas med och utan efterlevandeskydd – och också se att skillnader mellan pensionsbolagen är stora.

– Det kan vara flera hundra procents skillnad. Det spretar ganska mycket, säger Marcus Lindenius.

Arv efter döda i kollektiv

Han berättar att orsaken till skillnaden mellan bolagen finns i de så kallade arvsvinsterna.

– Arvsvinst innebär enkelt uttryckt att pensionskapitalet från de som dör fördelas till dem som lever, och arvsvinsterna blir högre ju äldre du blir, säger Marcus Lindenius.

Den som tecknat ett återbetalningsskydd får inte del av dessa arvsvinster, men bidrar inte heller med sina pengar till de andra pensionsspararna. Den som inte tecknat återbetalningsskyddet får däremot ta del av arvsvinsterna – och får därmed en högre pension.

Vinsterna beror dock inte på faktiska dödsfall utan på antaganden över tid om hur många som kommer avlida. Men hur det kommer sig att ett bolag räknar med att fler människor ska dö än vad ett annat gör kan han inte svara på.

– Den frågan bör riktas till bolagen – varför är det så att ni som bolag har så olika antaganden om de beräknade arvsvinsterna, säger Marcus Lindenius.

Är gratis gratis?

Sammanställningen från Konsumenternas försäkringsbyrå är den första där konsumenterna själva kan jämföra konsekvenserna av att teckna efterlevandeskydd, så hur kommer det sig då att företagen inte tydligare redovisat effekterna själva när det kan innebära stora skillnader i pensionskapital?

– Jag kan tänka mig att det har att göra med att det är ganska svårt att beskriva det här. Många bolag säger att återbetalningsskyddet är gratis och det beror på att man egentligen inte betalar någon premie för det. Men vad bolagen missar att tydliggöra är att säga att ”å andra sidan får du inte då ta del av några arvsvinster” och de berättar inte heller hur stora vinsterna är. 

Flera pensionsbolag uppger på sina hemsidor att återbetalningsskyddet är gratis – något som kan upplevas som vilseledande då skyddet kan innebära tiotusentals till hundratusentals kronor mindre i pensionskapital.

– Det handlar om vad man lägger i ordet gratis. Om man menar att det inte kostar någon premie så är det ju sant. Men om bolagen tydliggör att du går miste om arvsvinsterna och att det kommer innebära att ditt pensionskapital kan komma att sjunka, och med hur mycket, då blir det ju lättare för dig som konsument att förstå vilket val du gör, säger Marcus Lindenius.

Tjänstepensioner

Visa

Nio av tio svenskar har idag tjänstepension genom sin arbetsgivare. Hur mycket arbetsgivaren betalar in varierar mellan de olika tjänstepensionsavtalen. Det största avtalet, SAF-LO, gäller för privatanställda arbetare. Andra stora avtal är ITP, för privatanställda tjänstemän, kommun- och landstingsanställda tillhör KAP-KL och statsanställda tillhör tjänstepensionsavtalet PA03.

När arbetsgivaren börjar betala in tjänstepensionen för en anställd varierar mellan avtalen. Tidigast, bland de stora avtalen, är för anställda som fyllt 21 år och senast för den som fyllt 25 år.

Pensionens storlek beror på hur länge du har jobbat, hur mycket du tjänar i lön och vilket bolag som förvaltar din pension. Du får själv välja vilket bolag inom ditt avtalsområde som ska förvalta hela eller delar av din tjänstepension. Valen gör du hos din valcentral, som är kopplad till ditt avtal. Gör du inget val hamnar pengarna i det bolag som utgör ”ickevalsalternativet”.

Ju högre inkomst du har, desto större roll spelar tjänstepensionen eftersom du här tjänar in pension på hela inkomsten, till skillnad från den allmänna pensionen där man bara tjänar in pension på inkomst upp till cirka 35.000 kronor i månaden.

Hur länge tjänstepensionen betalas ut varierar mellan fem år och resten av livet.

Källa: Pensionsmyndigheten och Konsumenternas Försäkringsbyrå

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer