Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Hör ekonomerna om det ovanliga läget i ekonomin – och vad som spås framöver. Foto: Bertil Ericson/TT, SVT

Snabb ekonomisk försämring – dubbelsmäll för hushållen

Uppdaterad
Publicerad

Vikande konjunktur, snabbt stigande priser på många varor och dyrare bolån. Inte sedan början av 1990-talet har ekonomin försämrats så snabbt för Sveriges hushåll och nu spår många ekonomer lägre tillväxt och sjunkande bostadspriser.

– Vi är i ett läge som vi inte har varit i på oerhört länge med hög inflation och stigande räntor. Tittar vi framåt så räknar vi med att det här gröper ur hushållens köpkraft och vi får stigande arbetslöshet nästa år, säger Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman som spår ”någon form av lågkonjunktur” nästa år.

Inte sedan början av 90-talet har den ekonomiska situationen försämrats så snabbt som nu för landets hushåll. Kraftigt stigande priser på bland annat drivmedel och el det senaste året har grävt djupa hål i plånböckerna samtidigt som lönerna inte har stigit i samma takt som inflationen.

Drabbar de fattiga hårdast

År efter år har den så kallade köpkraften ökat för Sveriges hushåll, men nu är den på väg att sjunka. Samtidigt spår statliga Konjunkturinstitutet att reallönerna (alltså lönerna justerat för inflation) kommer att sjunka flera procent i år. Senast reallönerna sjönk var år 1993 och då sjönk de 2 procent.

Och att priserna ökar kraftigt, drabbar de redan ekonomiskt utsatta hushållen allra hårdast.

– Priserna ökar på sådant som du har svårt att avvara. Har du en bostad så måste du betala dina elräkningar, är du beroende av bilen så måste du köra och äta måste vi alla. Så det är klart, för hushåll med små marginaler så blir det här oerhört kännbart, säger Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman.

Ovanligt läge i ekonomin

Den svenska ekonomin är nu i ett ovanligt läge. Samtidigt som inflationen är hög (6,4 procent i april, enligt SCB) så väntas nu riksbanken höja räntan flera gånger det närmaste året, vilket kommer bromsa ekonomin och göra räntekostnaderna för bostadslån betydligt högre.

– Riksbanken måste ta i ordentligt så de påverkar ekonomin och dämpar efterfrågan, så vi helt enkelt konsumerar lite mindre för att det inte ska vara möjligt att höja priser lika mycket.

Är det risk att riksbanken tar i för mycket när räntan höjs och alltså bromsar ekonomin för mycket?

– Det är en väldigt fin balansgång man går. Svårigheten är att man inte riktigt vet när man har tagit i lagom, så det finns absolut en sådan risk, säger Christina Nyman.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.