Foto: TT

Stor EU–tvekan om Turkiet-plan

Publicerad

Svåra förhandlingar väntar EU–ledarna som ska enas om en plan med Turkiet för att möta flyktingkrisen. Flera länder tvekar öppet inför toppmötet i Bryssel. – Det är komplext och väldigt, väldigt svårt, så jag säger inte att det kommer att gå lätt, säger statsminister Stefan Löfven.

Vid det förra toppmötet den 7 mars ställde sig EU–ledarna bakom principer för ett turkiskt samarbete. Migranter och flyktingar som tar sig till Grekland ska skickas tillbaka till Turkiet. I gengäld åtar sig EU att ta emot lika många syriska flyktingar från Turkiet som det antal som avvisas från Grekland. Dessutom utlovas Turkiet miljarder i stöd för flyktingmottagningen, visumfrihet för turkiska medborgare redan i sommar och att förhandlingarna om ett turkiskt EU–medlemskap påskyndas.

Lagändringar krävs

Alltfler invändningar har dock kommit från olika EU–länder. Exempelvis Spanien anser att det inte är förenligt med internationell rätt att direkt skicka tillbaka av flyktingar och migranter till Turkiet.

– Det som görs tillsammans med Turkiet ska göras med respekt för internationell lag och EU:s lagstiftning, kräver Löfven.

EU-kommissionen konstaterar att ett återsändande till Turkiet av alla som anländer till Grekland är juridiskt möjligt –  men att det kräver lagändringar i båda länderna. Turkiet måste garantera tillgång till asylprocedurer för alla som behöver internationellt skydd.

Olika invändningar

I ett utkast till toppmötesuttalande, som medborgarrättsorganisationen Statewatch tagit del av, står att migranter som anländer till Grekland ska registreras och få eventuell asylansökan prövad. Migranter som inte söker asyl eller har ogrundade asylansökningar ska återföras till Turkiet.

I utkastet står också att migranter som återförts till Turkiet ska få skydd i enlighet med internationell standard för flyktingmottagning. När det gäller hur EU ska ta över syriska flyktingar från Turkiet står det att de som inte tidigare tagit sig in i EU irreguljärt ska få företräde.

Andra EU-länder oroar sig för andra saker än asylrätten. Cypern är rädd för att EU ska minska pressen på Turkiet att hitta en lösning på Cypernfrågan. Ön har varit delad sedan 1974.

”Utpressning”

Frankrike har i sin tur varnat för att man inte kan acceptera turkisk ”utpressning”. Det gäller de ytterligare pengakrav som Turkiet ställt på en överenskommelse. Redan i höstas lovades Turkiet tre miljarder euro i stöd, men från det senaste toppmötet kom uppgifter om krav på ytterligare tre.

Bulgarien befarar att ett stopp för flyktingar mellan Turkiet och Grekland leder till nya flyktingströmmar över Svarta havet till Bulgarien.

Ungern och flera andra länder i Östeuropa är samtidigt emot varje lösning som innehåller krav på att behöva ta hand om fler asylsökande eller flyktingar.

Flyktingfördelning

EU–kommissionen föreslår att man använder sig av de omfördelningssystem som EU-länderna enades om förra året, som långtifrån har genomförts. Det ger möjlighet till fördelning av sammanlagt 72 000 syriska flyktingar från Turkiet till olika EU-länder. Detta skulle sannolikt innebära att den omfördelning från Sverige till andra EU-länder som den svenska regeringen hoppats på inte blir av.

EU-länderna måste dock erbjuda fler platser för flyktingar än så, enligt EU–kommissionens vice ordförande Frans Timmermans.

– Det är inte möjligt, vare sig politiskt eller moraliskt att förvandla Turkiet eller Grekland till stora flyktingläger, säger Timmermans på en presskonferens, enligt Reuters.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.