Den så kallade ”Fat Cat Day” i Storbritannien har redan passerat. Där tar det 2,6 dagar för en toppchef att tjäna in en vanlig arbetarlön, visar en rapport från den brittiska tankesmedjan High Pay Centre.
I Sverige tar det sex dagar och en dryg halvtimme av sjunde arbetsdagen. För tio år sedan fick ”de feta katterna” hålla ut elva dagar.
Kan göda populism
För att nå upp till en läkares årslön behövs drygt två veckors jobb för en topp-vd. För att nå upp till en lärar-, polis- eller sjuksköterskelön räcker det med omkring en vecka.
Acceptansen för klasskillnader är större i Sverige i dag än på 1970-talet, men kanske håller klyftorna nu på att bli för stora för svenskarna, resonerar Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap.
Han ser en risk att utvecklingen göder populism.
– Ja, men det måste inte göra det. Det beror på vad de politiska partierna väljer att göra, säger han.
– Det finns en större potential att politisera klasskillnaderna.
En debatt om klyftorna har också dykt upp den senaste tiden, där framför allt Socialdemokraterna försöker rycka åt sig initiativet.
Enligt LO:s senaste årliga rapport om löneskillnader tjänade cheferna för de 50 största svenska företagen i snitt 18,4 miljoner kronor 2014. Då ingår nästan tre miljoner i kapitalinkomster. Det ger en vd-lön på dryga 50 000 kronor per dag. Medianlönen bland arbetare låg samtidigt i snitt på knappt 309 000 kronor per år, enligt lönestatistik från Statistiska centralbyrån (SCB).
”Trösklarna behöver minska”
Men Jonas Frycklund, ekonom på Svenskt Näringsliv, tycker det är ointressant att jämföra vanliga arbetares löner med toppchefernas inkomster. Han pekar på stora reallöneökningar för löntagare på senare år och tillägger att medianlönen för en vd i företag med minst tio anställda sjönk till 81 500 kronor per månad 2015, en tusenlapp mindre än året före.
När det gäller löner är det i första hand utvecklingen för de lägst avlönade som är intressant, enligt Frycklund. Och där ser han utrymme för lägre ingångslöner.
”Det viktigaste man kan göra för att minska klyftorna är att få fler att gå från utanförskap till jobb. Trösklarna in på arbetsmarknaden behöver minska och regeringen bör avstå från skattehöjningar för företag, som är de som skapar jobben”, skriver Frycklund.
Löneskillnaderna i Sverige var som minst på 1980-talet, enligt LO. Då låg toppchefernas inkomst på 631 000 kronor per år, medan en industriarbetare tjänade 69 500 kronor per år. Det tog med andra ord 40 dagar för en toppdirektör att dra in en arbetares årslön.