År 2014 gjorde de fyra svenska storbankerna Nordea, Handelsbanken, SEB och Swedbank tillsammans en vinst på 81 miljarder kronor. År 2015 höjdes vinsterna ytterligare och landade totalt på 106 miljarder kronor. Och nu står det klart att även 2016 blev ett riktigt bra år.
Räknar man ihop vinsterna för helåret 2016 blir summan 92 miljarder. Det står klart efter att Handelsbanken i går presenterat sitt bokslut.
Läs mer: Överskott av säljare på bostadsmarknaden
Och att det går bra märks även på bankaktierna. Alla fyra storbankerna har stigit omkring 30 procent på Stockholmsbörsen sedan förra året. Detta trots att minusräntan ställer till det. Bankerna tjänar inga pengar på inlåningen utan får i stället ta igen på utlåningen.
Rekordhöga marginaler på bolån
Bankerna har under flera års tid höjt sina marginaler på bolån. De senaste siffrorna från Finansinspektionen, FI, som presenterades under torsdagen visar att bolånemarginalen stigit till till 1,73 procentenheter (gäller december 2016). Så hög har marginalen aldrig tidigare varit.
Intresseorganisationen Villaägarna anser att marginalerna är oskäligt höga och pekar på bristande konkurrens mellan bankerna.
– Det är all time high. Det har redan passerat alla gränser, säger Håkan Larsson, boendeekonom på organisationen Villaägarna.
Nu anser Villaägarna att det är dags för politikerna att agera.
– Bolånemarginalerna accelererar till oroväckande nivåer. Det fortsätter ju bara uppåt. De siffror man förr trodde var höga, bleknar nu. Jag jobbar dagligen med detta, men är faktiskt häpen. Det duger inte längre att bara prata om detta. Ansvariga politiker måste agera, säger Håkan Larsson.
Villaägarna vill att regeringen ger FI ett tydligare uppdrag att stå på kundernas sida.
– Detta är en marknad som präglas av extremt dålig konkurrens och den behöver uppenbarligen regleras hårdare, säger Håkan Larsson.
Bland annat anser han att då kallade ”bundlade lån” alltså paketerbjudanden borde förbjudas. Det är ett sätt för banken att dölja den egenliga kostnaden för ett lån, anser han.
Räntenettot högt
Även räntenettot, alltså det banken tjänar på skillnaden mellan in- och utlåning, ligger kvar på en hög nivå för samtliga storbanker.
– Räntenettot slår i taket och fortsätter öka år efter år. Det är upprörande, det saknar all rimlighet, säger Håkan Larsson och fortsätter:
– Medan banker i Tyskland pressas så badar svenska banker i pengar. Det är något fel.
Men är det inte väldigt bra att bankerna går bra och står starka?
– Så kan man ju tycka om man är aktieägare. Men det är barnfamiljer med hus och stora lån som får betala för det.
Swedbank höjer utdelning
Swedbank ökade sitt räntenetto 2016 till 24 miljarder kronor och räknar ännu högre räntenetto 2017. När banken presenterade sitt bokslut nyligen meddelade de även att utdelningen till aktieägarna ökar med 20 procent.
Läs mer: Bostadsbubblan förstörde den trevliga stämningen
SEB:s räntenetto för helåret 2016 landade på knappt 19 miljarder kronor, vilket är samma som året innan. Nordeas räntenetto blev 45 miljarder kronor för 2016.
Handelsbankens räntenetto steg med 1 procent till 28 miljarder kronor.
Bankföreningen: ”Välskötta och kostnadseffektiva”
Enligt Bankföreningens vd Hans Lindberg härrör mer än hälften av vinsterna från utlandet. I övrigt beror framgångarna på att bankerna är välskötta, välkapitaliserade och kostnadseffektiva.
– Kreditförlusterna i Sverige är låga, det sammantaget gör att bankerna har god lönsamhet. Men man ska komma ihåg att lönsamheten är lite lägre än i det övriga näringslivet, säger han.
Att svensk ekonomi går bra och Stockholmsbörsen har stigit ger bankaktierna en skjuts, menar han.
– Bankaktierna har följt med i den rörelsen.
Villaägarna hävdar att barnfamiljer med hus och stora lån betalar för bankernas vinster. Hur motiverar bankerna den höga bolånemarginalen?
– Man glömmer bort att mer än hälften av vinsterna är ett uttryck för framgångsrik svensk bankexport. Dessutom har mycket hänt på tio år, tidigare var marginalerna extremt nedpressade. Det ena är att de stigande kapitalkraven efter finanskrisen spär på kostnaderna för att ge lån och tvingar fram högre marginaler. Det andra är att det har etablerats en extrem lågränteregim, inte bara i Sverige utan även internationellt, och då brukar marginalerna stiga, säger Hans Lindberg.