– Det är den åtgärd som ligger närmast till hands, säger Erik Thedéen, nytillträdd chef för Finansinspektionen (FI).

En lämplig nivå för taket, enligt FI:s analyser, skulle kunna vara sex gånger hushållets disponibla inkomst.

– Det skickar en signal till bankerna och hushållen att i det häradet, där ligger en maxgräns. Jag tror att det vore sunt för marknadsutvecklingen, säger Thedéen.

Han är noga med att påpeka att det inte handlar om ett färdigt förslag från FI:s sida – frågan måste utredas vidare. Men utvecklingen när det gäller hushållens skulder, som ökar i mycket snabbare takt än inkomsterna, är ”ohållbar”. Och det är ”ganska bråttom” med ytterligare åtgärder för att dämpa skuldökningen, anser han.

– Amorteringskravet har dragit ut för långt i tiden. Där får vi inte hamna igen. Jag bedömer att det även för ett skuldkvotstak krävs någon typ av lagstiftningsarbete. Därför finns det anledning att inleda arbetet redan nu, säger Thedéen och tillägger:

– Jag är angelägen om att verktyget finns på plats. Om det sedan ska användas, det beror på utvecklingen.

Lugnare utveckling

Tidigare har även riksbankschefen Stefan Ingves talat om ett skuldkvotstak som en möjlig åtgärd. I länder som Irland och Storbritannien har sådana begränsningar nyligen införts och där tycks de, enligt Erik Thedéen, ha bidragit till en lugnare utveckling på bostadsmarknaden.

Bland bankerna går åsikterna om ett skuldkvotstak isär. Flera påpekar att de redan i dag tillämpar liknande regler vid kreditprövningar.

– Vi anser att vi tar en extremt bra höjd i våra kreditkalkyler som mer än väl motsvarar det här, säger Nordeas bolånechef Michael Skytt.

– Vi har sedan flera år tillbaka en rekommendation att hushållen inte ska låna mer än fem gånger bruttoinkomsten, säger Anna Helsén, presschef på SEB.

”Tanken är god”

Swedbanks privatekonom Arturo Arques anser att ett skuldkvotstak är en ”rimlig åtgärd i ett batteri av åtgärder som behövs för att hejda tillväxten av hushållens skuldsättning”. Om taket ska ligga på fem, sex eller sju gånger inkomsten får man utreda, menar han.

Utanför storbankerna anser flera ekonomer att tanken med ett skuldkvotstak, att koppla belåningen till inkomsten, är god. Men Maria Landeborn, sparekonom på Skandia, är ändå tveksam:

– Den grupp som framför allt skulle drabbas är unga i storstäderna som redan fått det tuffare på grund av bolånetaket och amorteringskravet, säger hon.