Frågor och svar om galna ko-sjukan

Uppdaterad
Publicerad

Vad är galna ko-sjukan?

Galna ko-sjukan, eller BSE, som står för bovin spongiform encefalopati, förstör nervceller hos nötkreatur. BSE orsakas av smittämnet prion, som är ett protein. Prion angriper hjärnvävnaden och ryggmärgen.

BSE ingår i en grupp sjukdomar som går under benämningen TSE (transmissibla spongiforma encefalopatier), vilket kan översättas till överförbara tvättsvampsliknande hjärnsjukdomar. Anledningen till namnet är att sjukdomen medför att hjärnan får en tvättsvampsliknande struktur med stora håligheter.

Varianter av TSE är kända hos ett flertal arter. Bland människor ingår bland annat den dödliga Creutzfeldt Jacobs sjukdom, CJS, i den gruppen.

Vilka symptom har sjukdomen?

Gemensamma kännetecken vid TSE-sjukdomarna är olika former av ofrivilliga muskelryckningar, demens och gångsvårigheter. Hittills finns det ingen känd bot för någon TSE-sjukdom, och de är till 100% dödliga. Creutzfeldt Jacobs sjukdom är en zoonos, det vill säga att den kan överföras mellan djur och människa.

Hur övervakar myndigheterna att smittan inte sprids?

Förutom att man tar bort djurdelarna som kan innehålla sjukdomen vid slakt, råder sedan 1991 råder anmälningsplikt av djur med symptom på BSE. Sedan 1997 är man även skyldig att anmäla ett djur som uppvisar symptom som påminner om BSE.

Från och med 2001 måste också BSE-prover tas på alla normalslaktade nötkreatur som är över 30 månader gamla. Sverige är för närvarande undantaget den regeln och kan i stället välja att ta stickprover på 10.000 av dessa djur.

Är det farligt att äta kött från en BSE-smittad ko?

Nej. Vid slakt tar man bort skallen inklusive hjärna och ögon, tonsiller, tarmar samt ryggmärg från nötkreatur äldre än 12 månader. Detsamma gäller för får och getter äldre än 12 månader.

De delarna kallas för specificerat riskmaterial (SRM).

Hur är det med buljong?

Inom EU finns det regler som innebär att de djurdelar som kan bära på sjukdomen inte får användas till livsmedel, och därmed inte heller till buljong.

Finns det tidigare misstänkta fall av sjukdomen som har påträffats i Sverige?

Ja, det finns några prov som först har misstänkts för att vara BSE, men som vid senare analyser har kunnat avskrivas som BSE-fall.

Hur många människor i Europa har dött i Creutzfeldt-Jacobs sjukdom?

Hittills är uppåt 170 misstänkta och konstaterade fall kända inom EU. Bland dem fanns 153 i Storbritannien. Andra länder med konstaterade CJD-fall är Frankrike, Irland, Italien och Nederländerna.

Hur sprids sjukdomen till människor?

Främst genom att man äter smittade djurdelar. Man kan också smittas genom blodtransfusion, om blodgivaren bär på smittan. Vissa länder har till exempel förbud på att använda blod från personer som har vistats i länder med hög BSE-risk.

I vilka länder finns smittan?

Den har först och främst drabbat Storbritannien, därefter länder i Europa. Misstänkta eller konstaterade fall har också påträffats i bl.a. Kanada, USA och Japan.

Källa: Livsmedelsverket, Smittskyddsinstitutet, Europakommissionen

Fakta om TSE-sjukdomar

Galna ko-sjukan och den mänskliga varianten Cretzfeldt Jacobs sjukdom ingår i gruppen TSE-sjukdomar.

TSE = transmissibla spongiforma encefalopatier. Sjukdomen medför att hjärnan får en tvättsvampsliknande struktur med stora håligheter.

BSE = bovin spongiform encefalopati. Sjukdomen orsakas av smittämnet prion, som är ett protein. Prion angriper hjärnvävnad, ryggmärg, ögon, delar av tarmen samt tonsillerna.

Smittan har hittills aldrig påträffats i själva köttet hos ett djur.

Symptomen på BSE är bland andra avmagring, nervositet, aggressivt beteende, balansproblem och muskelryckningar.

Man tror att smittan kommer ifrån fårsjukdomen scrapie, också den en TSE-sjukdom. Smittade får har troligen ingått i djurfoder som innehållit kött- och benmjöl.

Hittills har mellan 150 och 170 misstänkta och konstaterade fall av Creutzfeldt Jacobs sjukdom, de flesta av fallen fanns i Storbritannien.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.