Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Lika mycket som tullens rekordbeslag på Arlanda smugglas ut från Sverige – varje dag. Foto: SVT

Avslöjar: 10 miljarder lämnar Sverige varje år – misstänkt smuggling

Uppdaterad
Publicerad
Uppdrag granskning ·

Organiserad brottslighet smugglar stora mänger kontanter utomlands, men svenska myndigheter säger sig inte veta hur mycket det rör sig om. Uppdrag granskning kan avslöja att omkring 10 miljarder lämnar Sverige årligen – pengar som till stor del misstänks komma från kriminalitet.

När kriminella ska tvätta brottsvinster vita är en vanlig metod att smuggla ut stora mängder kontanter utomlands.

Uppdrag granskning har kunnat avslöja brister i den svenska kampen mot kontantsmuggling – nu visar en ny kartläggning att kontanter som flödar ut ur Sverige ofta växlas till andra valutor i städer som Dubai och Istanbul.

Stora internationella banker köper därefter upp sedlarna och säljer tillbaka dem till Sverige där det svenska bolaget Loomis tar emot och räknar pengarna.

De utländska bankerna får sedan ersättning genom konton i svenska banker.

10 miljarder

På grund av brister i kontrollsystemet vet inte svenska myndigheter hur mycket kontanter som återförs till Sverige. Loomis har tidigare inte velat kommentera omfattningen på grund av sekretess.

Men Uppdrag granskning kan avslöja att Loomis tar emot svenska sedlar till ett värde av runt 10 miljarder kronor årligen.

Stora delar kan misstänkas vara smuggelpengar, baserat på färska studier gjorda i Norge och Danmark – samt statistik från svensk tull och samtal med svenska penningtvättsexperter.

– Att det är ett betydande problem har vi vetat från polisen och andra aktörer. Men den exakta siffran eller statistiken har vi inte, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) när han får ta del av uppgifterna.

”Miljardbelopp”

Finanspolisen bedömer att miljardbelopp i kontanter transporteras ut från Sverige varje år som ett led i penningtvätt och för att omsättas i ny brottslighet.

”Hur mycket av dessa brottsvinster som återförs till Sverige genom olika kanaler har vi ingen exakt siffra på, men vår bedömning är att det sannolikt rör sig om miljardbelopp även där”, skriver Lena Palmklint, chef vid Finanspolisen i ett mejl.

Uppdrag granskning har vid upprepade tillfällen sökt Loomis vd, Karin Stålhandske, för intervju men hon har avböjt. Loomis vill inte bekräfta eller dementera uppgifterna.

Läs Loomis skriftliga kommentar nedan.

Loomis komentar

Loomis svar på frågan om de 10 miljarderna och misstankarna om att de till stor del kan utgöras av smuggelpengar:

– Vad har Uppdrag granskning för grund för påståendet, undrar Karin Stålhandske vd Loomis Sverige AB.

– Att förhindra penningtvätt är av största vikt för samhället i stort och givetvis för oss på Loomis, säger Karin Stålhandske, Varje aktör i kedjan måste kontrollera sin kund grundligt enligt gällande penningregelverk.

– Loomis del i värdekedjan är som transportör och vi lyder under penningtvättslagen och kontrollerar våra kunder enligt gällande regelverk. När det gäller de fåtal europeiska banker som vi arbetar med gör vi fördjupad kundkännedom, och kräver att de har konto i svensk bank.  Generellt ser vi att det är av oerhörd stor vikt att ingen bryter kedjan utan att alla aktörer utför sitt AML-arbete grundligt, konstaterar Stålhandske.

– Repatriering är en viktig del för alla centralbanker och en del av ett ekosystem, det vill säga att alla centralbankspengar kommer tillbaka till sitt ursprung.

Uppdrag gransknings svar:

Uppdrag gransknings kartläggning och slutsatser bygger på uppgifter från bland annat flera nygjorda rapporter, som ”Nå er det NOK – Kontanter i den kriminelle økonomien” av norska Økokrim och ”Penningtvätt genom utförsel av kontanter” av svenska Polismyndigheten, samt intervjuer danska myndighetsföreträdare och källskyddade samtal med en rad personer med insyn i den svenska repatrieringen.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.