Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Se bilderna från kraftverken – där många ålar dör i slutet av sin långa resa. Foto: SVT/Ecofilm

Här dör akut utrotningshotade djuret: ”Man döljer var den stora ålslakten är”

Uppdaterad
Publicerad
Uppdrag granskning ·

Ålen har levt på jorden i miljontals år, sedan Atlanten bildades. Nu är den på väg att dö ut. Ålfisket har länge fått skulden för att så många djur dör, men Uppdrag granskning kan avslöja att det finns ett annat hot mot ålens existens. Bakom taggtråd och förbudsskyltar, i svenska vatten, bevittnar några naturfilmare hur det uråldriga djuret kämpar för sin överlevnad.
– Man döljer var den stora ålslakten är. Den är i kraftverken, säger filmaren Martin Falklind.

Det är sen kväll vid ett vattenkraftverk någonstans i Sverige. Ett team av naturfilmare, som ägnat hundratals dagar åt att skildra livet i Sveriges älvar och sjöar, lyckas fånga ett avgörande ögonblick.

Några ålyngel ska ta sig an sluttampen av sin långa resa från Sargassohavet i Atlanten. Deras mål är att slå sig till ro i Sverige – innan de, 20–25 år senare, återvänder till Sargasso för att fortplanta sig. I timmar klättrar ålynglen rakt upp på väggen till kraftverksdammen. Men när de når den torra delen av betongen faller de, och resan är över. Många ålar dör här, eller när de simmar genom turbinerna.

– Det är en fisk som har funnits i miljontals år på den här planeten, som vi på några årtionden utraderar, när det finns lösningar på det, säger naturfilmaren Martin Falklind. 

“100 döda ålar”

Dödligheten i kraftverken varierar stort beroende på vattenmängd, fallhöjd, utformning och turbintyp i kraftverket.

Men av de lekmogna blankålarna från svenska sjöar, älvar och åar är det inte många som till slut når Sargassohavet. Enligt studier och ledande forskare dör i snitt 70 procent av de vuxna djuren när de simmar in i ett vattenkraftverk.

– Det gör ont i hela kroppen när man ser att man behandlar en utrotningshotad art på det här sättet, säger biologen och ekologen Ingemar Alenäs som länge följt ålen i Sverige.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Se vad som händer när vuxna ålar simmar in i vattenkraftverk.

Att ålens liv tar slut vid kraftverken är något han blivit vittne till otaliga gånger.

– Jag var ute och dokumenterade och såg att vid kraftverken och gallren kunde det ligga 100 döda ålar. Jag kontaktade länsstyrelser, kraftbolagen och miljöledningen, men fanns inget genuint intresse för att göra några åtgärder. Då kändes det hela ganska hopplöst, säger han.

Den svenska ålplanen

Forskare har under lång tid varnat för ålbeståndets snabba minskning. Av antalet yngel som nådde Sveriges kuster på 60-talet kommer i dag bara någon procent hit.

2007 lyssnade EU på varningssignalerna och tvingade medlemsländerna att agera. Den svenska ”ålplanen” togs fram, som bland annat innebar begränsat fiske, hårdare regler och ökade kontroller. 

EU-kommissionen har sedan dess slagit fast att medan ålfiskarna fått ta smällen för åldöden har vattenkraftsindustrin kommit undan mycket av sitt ansvar. 

– Vi i Sverige måste jobba mycket, mycket mer med den kraftverksrelaterade dödligheten och hitta lösningar, säger Sofia Brockmark, utredare vid ålförvaltningen på Havs- och vattenmyndigheten – den myndighet som ansvarar för planen att rädda ålen i Sverige.

Det har kraftverken gjort

I Sverige finns runt 2 100 vattenkraftverk. 380 ägs av sex av de största bolagen, som 2010 skrev under en avsiktsförklaring med staten för att rädda ålen – under namnet “Krafttag ål”.

Målet var att drastiskt minska dödligheten i turbinerna, bland annat genom att bygga naturlika fiskvägar förbi kraftverken och sätta galler som ska hindra ålar från att hackas i turbinerna. Enligt forskning krävs båda lösningarna för svagsimmande arter som ål.

Men Uppdrag gransknings kartläggning visar att bara vid fyra av de 380 kraftverken har bolagen i Krafttag ål gjort en helhetslösning där båda de lösningarna används.

– Jag tycker inte alls att det är fullt tillräckligt. Men det handlar inte bara om att det inte finns vilja att göra det. Det måste funka både driftmässigt, dammsäkerhetsmässigt och kostnadsmässigt, säger Erik Sparrevik på statliga Vattenfall, som har ordförandeposten i Krafttag ål.

Kör ålar till havet

Bolagen och staten har istället satsat på andra åtgärder. Under tio års tid har man satt ut drygt två miljoner ålyngel per år, främst på Västkusten, och kört nästan 14 000 vuxna blankålar varje år från utvalda sjöar – förbi kraftverken och vidare till havet.

Men det är högst osäkert om utsättning av vilda ålyngel är en fungerande strategi. Tunga organ, som Internationella havsforskningsrådet, menar att omplacering av yngel inte är hållbart som ett alternativ till att låta ålen vandra, utan bara bör användas som undantag.

Märkning av ålar utsatta i Västerhavet visar att de påbörjar sin återvandring mot Sargasso, men studier av ålar utsatta i Östersjön och Mälaren tyder på att de är förvirrade, simmar fel och kan ha förlorat sin inbyggda kompass.

Vattenfall dragit in pengar

Enligt Erik Sparrevik på Vattenfall, det största bolaget och huvudfinansiären av Krafttag ål, har nya fiskvägar valts bort då man ansett att man kunnat nå samma effekt med att flytta ålar och sätta ut yngel.

Förra året drog Vattenfall in nära hälften av sina pengar till ålprojektet Krafttag ål. Anledningen uppgavs vara att bolagets vinst var för liten.

Vinsten har legat på mellan cirka 8 och 15 miljarder kronor de senaste åren. Kan du förstå att det ser märkligt ut?

– Det var ju väldigt låga elpriser och pandemin satte sina spår. Vi var helt enkelt tvungna att spara pengar, säger Erik Sparrevik.

Reportaget ”Den sista ålen” finns att se på SVT Play.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Den sista ålen

Mer i ämnet