UG-referens: Jakten på mineralerna

Uppdaterad
Publicerad

UPPDRAG GRANSKNING · Ta del av manus och källor till reportaget Jakten på mineralerna. Du hittar källhänvisningar både i texten och längst ner på sidan.

Moder Christa:   

Hela den här teknikutvecklingen är inte baserad på kärlek. Och kärleksbudet är ju det grundläggande att älska gud över allting och sin nästa som sig själv. Och om vi utgår från det så skulle nog mycket ha sett annorlunda ut i vår tid.   

Österlen, på Skånes sydöstra hörn, ibland kallad för Sveriges Provence och platsen där Ulf Lundell hämtar inspiration till sina texter.    

Här har kulturarbetare sina sommarhus, här finns vandringsleder, kust och äppelodlingar.  

Men här bor också lantbrukare och området består till stor del av landsbygd.    

Tillsammans med SVT:s lokala nyhetsredaktioner har vi kartlagt jakten på metallerna som ska rädda klimatet.

Erika Ingvald: 

Ja, jag tror hela världen står inför ett skifte. För det är en jätteutmaning för samhället att lösa alla utmaningar som finns, med den här gröna omställningen.  

782 miljoner kronor satsades förra året på att leta efter mineraler på hundratals platser i Sverige.  

Under sommaren förra året sökte det engelska företaget  Scandivanadium  tillstånd att utforska markerna i Tomelilla, Simrishamn, Ystad och Hörby kommun.    

Bolaget fick 11 tillstånd på sammanlagt 22 000 hektar.   

Det är ett område – större än Stockholm.    

Bolaget hoppas på enorma fyndigheter på Österlen.  

Men protesterna kom direkt.

ur SVT nyheter Skåne datum 27 juli 2018 

Carl Piper:  

Här är så många värden som är viktiga för bygden och för människor som bor här.   

Demonstrationer, överklaganden och insändare har avlöst varandra. 

Inga gruvor på Österlen, är budskapet. 

Och hela bygden tycks stå enad.

Tomelilla, 4 oktober 2019: 

Anita Ullmann: 

Urfolk, har rätt att säga nej när det gäller utvinning och undersökning av mineralförekomster här i Sverige. Så en stor applåd till er som hjälper.  

Proteströrelsen  Vetonu  uppstod när bolagets planer blev kända. 

Anita Ullmann:

Vi gav oss inte för tio år sen och vi kommer inte att ge oss nu heller. Alltså vi vill faktiskt få ett slut på detta nu o inte se och om tio år sitter vi där med nästa bolag som vill hitta på nånting. Så nej, nu får det bli en förändring och det kommer det att bli.  

Reporter:

Så det handlar inte om att man är för fin på Österlen för en gruva därför här har man äppelodlingar och vandringsleder?

Anita Ullmann: 

Nej du, alltså jag tror att om man tänker på det där begreppet den skånska myllan, det handlar inte om att vara för fin, utan alltså det handlar faktiskt om människor som har levt här i generationer.  

Han tillhör den stora adelsätten Piper, men kallas för den röde greven för sitt socialdemokratiska engagemang.

Greve Carl Piper har protesterat mot vartenda bolag som velat söka efter mineraler ända sen 70-talet.  

Carl Piper:

Vi fick träffa dem på Mariavall och jag fick besked om att jag skulle hålla tyst så långt det nu var möjligt va. Och de här herrarna de berättade lite grann och det var en deltagare som satt tyst och när det hela var över så kunde den här personen inte låta bli utan han sa väl ungefär så här:  ”I can understand that you think why didn't that guy say anything, and I can just tell you one thing, you are talking bullshit and I don´t like bullshit, goodbye”.  

Reporter: 

Och den personen var du? 

Carl Piper:

Ja. Jag trodde ju då kanske att de skulle vara lite, lite så va men då skakade de hand och det var trevligt att träffas och jag tänkte grabbar för i helvete, ursäkta hörde ni inte vad jag sa.    

Det ämne som Scandivanadium är ute efter är vanadin.  

Metallen upptäcktes på 1800-talet och döptes efter den nordiska fertilitetsgudinnan Freyja, även kallad Vanadis.   

Metallen används främst för att öka styrkan i stål och stora delar har gått till den kinesiska industrin.    

Men för några år sedan hamnade vanadin i ropet av andra skäl.  

Den kan nämligen lagra stora mängder energi från bland annat vindkraft och solpaneler.  

Scandivanadium är inte ensamma om att leta efter vanadin. Och när priserna rusar – då vill många vara med.   

ur IG UK november 2018

John Meyer, analytiker: 

It is an extraordinary situation throughout my career as a mining analyst I have never seen anything like this.  

Förra året ökade världsmarknadspriset på vanadin och nådde nivåer som inte setts tidigare.    

ur Proactiveinvestors december 2018

Jack Bedder: 

Vanadium prices last year, vanadium price is, in particular average about 30 dollars a kilogram, and currently it’s about 120 dollars a kilogram so that's an enormous price rise over the last 18 months. It’s been a combination of demand and supply side factors.  

Och priserna styr också bolagens intresse att leta efter ämnet på svensk mark. 

Även letande i sig självt tycks vara lönsamt. 

Åsa Persson:  

Om vi tittar dom tre senaste åren så ser vi att just dom här mineralen som används i ny teknik dom har blivit intressanta att prospektera efter.  

När Scandivanadium begärde att få undersöka markerna på Österlen, var priset på vanadin på väg mot sin topp. 

I Skåne finns sedan tidigare en känd förekomst av metallen, som väcker en dröm om den stora fyndigheten.   

Men mitt i det 22 000 hektar stora området som bolaget mutat in, ligger både slott och kloster. 

Moder Christa: 

Så utifrån det så kom frågan upp vad innebär det här? Vad är det de vill?

Vad händer när man ska gräva upp vanadinet, få fram det, laka fram det? Vad händer med vår natur då? Och sen vikta det mot varandra. Och då var det ganska lätt att komma fram till att något grönt projekt kan man inte kalla det här.  

Anita Ullmann: 

Att någon påstår sig vilja rädda världen är ju såklart något som låter väldigt trevligt. Men det är till syvende och sist ett bolag som vill tjäna pengar, och inte rädda världen. De berättar ju om ett vanadinbatteri som de ska kunna använda om och om igen som en perpetuum mobile, en evighetsmaskin. Och jag tror om man tänker på hur många batteri- och energilösningar som människor jobbar med idag, varför skulle det vara just det här vanadinbatteriet?

Reporter:

Ja att det kan finnas en bild av att ja uppe i norr där kan vi gräva hål på stora ytor men här på Österlen passar det inte.

Carl Piper:

Nej men du har ju rätt men det har ju att göra med att inbillar jag mig, det behöver inte alls vara rätt. Men om du ser det norrländska landskapet så är det betydligt större och öppnare och där finns mkt mer plats för både det ena, andra och tredje. Så är inte Skåne betraktat. Vi kan inte hantera lika mycket omvärld som en gruva i Norrland kan göra.  

Det går inte att bara plocka upp bara vanadin. I marken på Österlen finns också bland annat uran.  

Och risken, menar Vetonu, är att radioaktiva ämnen frigöras vid brytning.  

Men männen i bolaget ser något helt annat framför sig gällande dagbrottet på Österlen.  

De har lovat ett grönt, småskaligt dagbrott där de återställer naturen.  

ur SVT Agenda 28 april 2019 

Alex Walker, medgrundare Scandivanadium: 

The company was formed because this is how we believe we can best combat climate change. New materials are needed to change from a carbon-based economy into a rebuild based economy and this is how we best feel can contribute to this change. 

Vi söker bolaget för en intervju, men får ett svar från deras svenska presskontakt att dom avstår medverkan. 

Grafik:  

”Vi avstår från att medverka i intervju i Uppdrag granskning”   

Trenden dom senaste tre åren visar att jakten efter mineraler som behövs i ny grön teknik har ökat.  

Det handlar bland annat om vanadin, men ännu mer om litium och kobolt som kan användas ibland annat elbils-batterier.  

Erika Ingvald:

Vi kommer behöva mer gruvor. Och det kommer behöva vara gruvor med väldigt hög miljöprestanda och bra villkor runt omkring. Och där tänker jag mig att Sverige är en fantastisk plats att vara på. Eftersom vi redan har gruvor med väldigt hög miljöprestanda. Och vi har väldigt höga krav på miljön och vi har en fantastisk berggrund. För lyssnar man på FN så säger dom att vi kommer inte kunna klara ett enda ett av dom globala målen eller Parisavtalet om vi inte har tillgång till hållbar energi och råvaror.  

Sverige är det land som tillsammans med Finland pekas ut som särskilt intressanta för den nya gruvdriften. 

Det märks inte minst på intresset från dom som jagar de nya mineralerna. 

Just nu har 96 bolag tillstånd att undersöka nästan 600 platser i Sverige. 

Och besluten om undersökningstillstånd fattas här, på Bergsstaten i Luleå.  

Åsa Persson:   

Till att börja med undersökningstillståndet innebär bara ensamrätt att prospektera framför andra. Och en ensamrätt också om man hittar någonting senare. 

Reporter

Men kan markägare säga nej till att de över huvud taget ska provborra på deras mark?

Åsa Persson:

Ja, man har ju rättigheten att överklaga men när man har överklagat så långt man kan då kan man inte säga nej längre, om man inte fått ja i domstolen. 

Reporter:

Men hur ofta är det då som markägare får rätt i domstol?

Åsa Persson:

Det är väldigt sällan.   

Otto Millbourn:   

Detta är ett borrhål som gjordes -98 av SGU, Sverige geologiska undersökningar. Och det gjorde de för att undersöka berggrunden här. Sen har de lämnat det på det här viset.   

Reporter: 

Vad hittade de, vet du det?  

Otto Millbourn:  

Det vet jag inte exakt nej, men en del av det som de hittar är ju det som gör att man blir intresserad av de här provtagningarna. Man har hittat alunskiffer och man har hittat att det är lite olika mineraler i den här alunskiffern också.   

Vi är några mil bort från Österlen, i en by i Hörby. Otto Millbourn och hans bror köpte den här marken tillsammans för några år sen.  

Och vi är här för att Scandivanadium provborrar på deras mark.

Reporter: 

Hur länge har de hållit på? 

Otto Millbourn:   

Just på den här platsen tror jag de har hållit på i två dar kanske. 

Reporter: 

Och totalt på marken här? 

Otto Millbourn:  

De började i början av augusti, så ganska länge då med andra ord. Och de har hittills hunnit borra 3,5 borrhål då. 

Reporter: 

Hur känns det att ha de här? 

Otto Millbourn:  

Alltså det känns inte något speciellt, alltså själva provborrningen ni ser det är en ganska liten yta de håller på med och de stör inte oss sådär jättemycket. 

Reporter: 

Kan vi gå ner bara och kolla lite? 

Otto Millbourn:  

Absolut.   

Men grannar i byn har överklagat, och på Facebook har borrningarna lett till diskussioner där bröderna har pekats ut som svikare som släppt in bolaget på sin mark.  

Grafik FB-kommentarer:  

”Står vi övriga enade så får vi hoppas att de två bröderna inte har mer makt än vi andra.” 

”Det Scandivanadium och bröderna Millbourne och Scholtz glömmer att berätta i sin iver att framstå som Guds gåva för miljön är att den största delen vanadin som utvinns används i stålindustrin.” 

”Skillnaden här jämfört med Österlen är att markägarna gav tillstånd. Detta brödrapar bor inte ens i kommunen och styrs bara av pengar.”  

”Är borrhålet bevakat dygnet runt? Vad sägs om några spannar snabbindande cement?”   

Otto Millbourn:    

Ja, det har varit jobbigt.  

Reporter: 

På vilket sätt?

Otto Millbourn:    

Nej men liksom det har ju varit påhopp, Facebook-påhopp och sociala medier på andra sätt och skyltar och sånt och ganska aggressiv approach tycker jag. 

Reporter:

Har det påverkat på något sätt?

Otto Millbourn: 

Det vet man ju inte liksom, men det känns ju inte lika roligt att åka hit när man känner att det är en fientlighet liksom.   

Margareta Torkildsen:  

Jag skulle ju inte önska att vi fick en gruva här, men jag är inte emot gruvor det kan ju behövas gruvor, men kanske inte på sådana här tätbebyggda områden. 

Reporter: 

Men att de provborrar är det för dig likställt med? 

Margareta Torkildsen:

Ja det är ett första steg. Jag ser det som att det hänger ihop.  

Reporter: 

Vad tycker du. Finns det någonting som någon skulle kunna gjort här då för att förhindra detta? 

Margareta Torkildsen: 

Ja, det kan man nog påstå för den som har upplåtit sin mark har ju ett stort ansvar. För om man inte ger tillstånd att provborra på sin mark då har man i alla fall förhalat det hela.  

Otto Millbourn:  

Om man säger fokuset runt det här har på något sätt har man satt oss som markägare i dålig dager. Att det är vi som vill ha, som gör de här provborrningarna. Det är faktiskt så att vi följer lagen och det har varit vår grej. Det är som att betala skatt och sådant där. Vi följer lagen och gör så som lagen säger att vi ska göra. Ändå så tycker då människor att vi skulle då inte ha accepterat det här. Vi hade naturligtvis kunnat överklaga men varför då? Det hade kostat oss energi och tid, det hade kostat skattebetalarna en massa pengar för resultatet hade ändå blivit detsamma.    

Förra året slukade en kraftig brand hela paret Ekströms hus.  

När det nya huset äntligen stod färdigt kom beskedet om provborrningarna i Hörby. Det togs emot som ytterligare ett slag mot familjen.  

Lisbet Ekström: 

Jag har sprungit här som barn och mina föräldrar och de före mig. Då har man känslor. Vi hade aldrig bosatt oss här om det inte funnits känslor. Och jag tycker att man ska få lov att visa känslor för det, ja, jag kommer inte ifrån det alltså, jag tycker det är jättesvårt och jättejobbigt om de ska förstöra det vi har här.   

Conny Ekström: 

De som gett sitt tillstånd till borrningar, de bor inte här, de äger mark, men de bor inte här. 

Reporter: 

Men vad skulle de gjort, de är illa tvungna egentligen enligt lag att? 

Conny Ekström:

Svar nej. Vad är det som sker nere i Tomelilla? Hur många borrningar har man gjort där? Varför har man inte gjort borrningarna. Vad jag förstår så har samtliga markägare gått ihop, men det är skillnaden här. Det är därför som man här har startat och gjort de ska göra fem stycken borrningar. Det gör vi inget emot nu, det kan vi inte göra något emot utan det är effekten av detta som vi nu reagerar för eller mot.   

Otto Millbourn:  

Vi känner att det är helt logiskt att man är med på provborrningar. Vi tycker det är en moralisk plikt på ett eller annat sätt. Om det nu, då är det Vanadin de letar efter här men man får reda på allt möjligt om berggrunden i samband med detta. Kanske hittar vi mineraler som kan bota cancer här. Ska vi vara emot det då?   

På Österlen är motståndet kompakt.    

Där har bolaget ännu inte kunnat provborra eftersom samtliga beslut överklagats och måste malas genom rättsväsendets kvarnar. 

Men domstolen har hittills inte gett någon markägare rätt.

Moder Christa:  

Det är helt klart att minerallagen bör ses över, den är inte skriven på ett sätt som passar ett demokratiskt land. Vi har möjligheten och rätten att överklaga men vi kan aldrig få rätt med vår överklagan.  

Åsa Persson:

Minerallagen, syftet med den är att vi ska ha en effektiv prospektering, och det kan vi ju bara ha om det är möjligt att prospektera över stora områden oavsett markägare. Och då är också tanken att man faktiskt ska kunna gå emot en enskild markägares önskemål och prospektera på den personens mark.  

Åsa och Johnny Mårtensson är mjölkbönder och de har bott på sin gård i Tomelilla i 25 år.  

För några månader sen fick dom ett brev från Bergsstaten om att Scandivanadium har fått tillstånd att provborra efter vanadin på deras mark.  

Åsa Mårtensson: 

Jag trodde inte det var allvar förrän en bra bit in i processen. Jag tänkte att det finns inte en möjlighet att det går till såhär. 

Reporter:

Du trodde inte?

Åsa Mårtensson: 

Nej. Jag tror inte att jag riktigt förstod allvaret förrän grannarna började höra av sig och liksom, vad gör vi nu? Hur går vi till väga? Gjorde du det?

Johnny Mårtensson: 

Nej alltså jag har hela tiden trott att äganderätten var större än vad den var, men den är ingenting.   

Åsa Mårtensson: Att vi hade rätt till att säga nej ja. 

Johnny Mårtensson:

Det är inte ens matjordslagret som man äger alltså, utan det är staten som äger det alltså. Det känns lite öststat över det på något vis, kommunist.   

Dom har överklagat allt de kunnat, men fått nej efter nej.  

Åsa Mårtensson:  

Som jag har sagt hela tiden det är vårt hem, det är vårt levebröd, våra barn har växt upp här, så det är vårt, det är inte deras. Och att man är så utlämnad så att fast man säger nej så har de rätt. Det är en obehaglig tanke. Det kan vem som helst liksom tänka sig om det knackar på dörren och någon säger att nu ska vi in i ditt hem, nej men jag bor här, det ger vi fullständigt fasiken i vi ska in här nu. Det är en fruktansvärt obehaglig känsla. Det är maktlös liksom. I Sverige på 2000-talet. Det är hopplöst.  

Reporter: 

Men räknar ni med att de förr eller senare kommer komma in på er mark och provborra? 

Johnny Mårtensson: 

Lagen säger ju det ju. 

Åsa Mårtensson:

Men vi ger oss väl inte. 

Johnny Mårtensson: 

Nej, nej, men lagen är tvingande.  

Åsa Mårtensson:

Då får de tvingas sig in ju, faktiskt. Jag tänker kämpa så länge det går.   

Och bolagets gröna intentioner tror inte makarna Mårtensson på.  

Åsa Mårtensson: 

Kan ni bevisa att ni räddar miljön så är det väl ingen diskussion, men detta är liksom bara, det känns som att de är ute och leker lite. För att det är intressant. Vi har inga belägg för att det fungerar ännu heller ju. 

Reporter: 

Om man lyssnar på vad bolaget säger så handlar det ju om nu måste vi ställa om klimatmässigt, de här metallerna behövs i den nya omställningen och metallerna råkar finnas här. Vad tänker ni om den utvecklingen?

Johnny Mårtensson:

Att vi kanske ska avvakta tills det finns ett bättre koncept istället.

Åsa Mårtensson: 

På ett ställe där det passar bättre.

Johnny Mårtensson:

Ja...

Och det är inte bara greven, nunnorna och markägarna som protesterar. 

Även politikerna i Tomelilla och Simrishamn har sagt nej till både provborrning och gruvplaner.  

I sina svar till Bergsstaten och överklaganden till Förvaltningsrätten och kammarrätten har kommunen flera gånger poängterat att vacker natur, jordbruk, turism och äppelodlingar är viktiga för Österlen. 

Tomelilla kommun har till och med gått så långt att man skrivit in i sin översiktsplan för kommunens framtid att de inte vill se några gruvor på orten.  

Per-Martin Svensson (m): 

Ja vi har ju punkt 71 och där står det ju så att Tomelilla kommun motsätter sig all prospektering, provbrytning och brytning av mineraler och andra värdefulla ämnen. Så det är ju i klartext någonting att luta sig emot när vi protesterar och överklagar. 

Per-Martin Svensson är kommunalråd och äger själv mark på det inmutade området.

Reporter: 

Men kan du inte se några ekonomiska fördelar ändå med vad en gruva skulle kunna innebära för en kommun som Tomelilla? 

Per-Martin Svensson: 

Inte i vårt område, för vi har ju utvecklingspotential i den näring som vi har, där vi faktiskt är lite i linda där vi har haft en nedgång och är på väg upp.  Och både vad gäller fastighetsvärden på bostäder, mark, den ökar. Och behovet av mat ökar också. Så där ser vi vår potential i vårt lokala område.  Nej, vi satsar bättre eller hellre på jordbruksinriktningen i Tomelilla kommun.  

Reporter:

Har inte Tomelilla, och Österlen och egentligen Sverige ett ansvar ändå i att vara med att utvinna de metaller som behövs för omställningen?

Per-Martin Svensson:

Jo, det är ju där man får ha den här planen, den stora planen för Sverige. Var ska vi göra vad? Är det så att vi ska... Vi har vissa delar som har produktiv jordbruksmark. Vi har vissa delar som har möjlighet till brytning av mineraler.  

Erika Ingvald:

Jag är jätteorolig. Jag är jätteorolig för att det här inte kommer att gå bra. Och jag är orolig därför att om vi inte lyckas med det här, då kommer den, så som vi använder marken idag, för jordbruk eller boende eller vad det nu än är, Förutsättningen för den markanvändningen kommer också att förändras. Så man kommer inte kunna göra dom sakerna på marken på samma sätt som vi gör idag.

Reporter: 

På grund av?

Erika Ingvald: 

På rund av klimatförändringarna. Det blir mycket, mycket mera regn, eller det blir mycket torrare.  

Parisavtalet. Agenda 2030.    

Dom globala målen att rädda klimatet och göra oss mindre fossilberoende leder till nya behov av metaller.    

Det ställs mot hur markägare och lokalbefolkning vill se ökat inflytande och rätt att kunna säga nej till provborrningar och gruvor.   

Och gruvor innebär också risker för miljön. Är det något som måste accepteras, för att globalt göra en insats för klimatet? 

Erika Ingvald:

Det blir alltid en lokal påverkan när man öppnar en gruva. Men med dom kraven vi har i Sverige på miljön och med den tekniken som faktiskt finns, så går det att bedriva gruvdrift med så liten påverkan som möjligt. Utan vi måste ju ha den här fossilfria världen. Och då måste vi ha dom här råvarorna. Så då kanske det är så att, om du gör en ansökan så kan du inte få pluspoäng för att du gör bra saker för det globala klimatet om du måste göra en gruva, du kan bara få minuspoäng. Det kanske också är något som vi måste tänka på att, hur bidrar den här platsen till det totala?

Vi tar oss norrut, till Jämtland.  

Där letar två bolag, ett kanadensiskt och ett australiensiskt, efter vanadin, kloss inpå varandra i Ovikenområdet.  

Det kanadensiska bolaget hoppas på att få öppna ett dagbrott precis där Ylva och Björn Forsanker bor. 

Björn Forsanker:  

Om du tittar alldeles andra sidan vägen, där kommer hålet bli. Och där vägen börjar, där slutar ju vår tomt.    

Ylva Forsanker: 

Vi är inte berörda utav det här tycker dom, men allt vi ser kommer bli en gruva då, om det går hela vägen.

Reporter:

Hur känns det då?

Björn Forsanker: 

Det känns ju inte alls bra. Man känner sig totalt överkörd.

Och precis som i Tomelilla, pekar kommunen i Oviken ut naturen, jordbruksmark och turism som viktiga värden som hotas av gruv-planerna. 

Ylva Forsanker: 

Ja men hela bygden kommer förändras. Allt kommer förändras. Det är ju en katastrof i mina ögon, så det, nej det vill vi inte ska bli verklighet. 

Björn Forsanker

Men vad kan lilla jag göra? Och staten är det som kör över en. Och Bergsstaten. Just att det är utländska gruvbolag, och prospekteringsbolag som går före mig. Jag bor ändå här, men det spelar ingen roll. Vad jag tycker och tänker och vill, det spelar ingen roll utan svenska staten säger att det är prospekteringsbolagen, gruvbolagen, som är utländska, det är de som spelare roll. 

Reporter: 

Vi har ju träffat personer både på Österlen och i Jämtland som säger att dom känner sig överkörda av er. Vad säger du om det?

Åsa Persson:

Vi följer ju den lagstiftning som finns. Jag tycker att man kan jämföra lite grann med när man ska dra fram en stor väg eller en järnväg. Det är samma tanke i lagstiftningen, att den enskilde ibland faktiskt måste stå tillbaks för ett större intresse.

Om man lyssnar på gruvbolagen, så har lokalsamhället inget att frukta. Snarare väldigt mycket att vinna.

I Oviken vill även det australiensiska bolaget bryta vanadin. 

Och dom har storslagna planer.  

Enligt dem gömmer marken enorma fyndigheter av vanadin, till ett värde på hisnande 260 miljarder dollar. 

ur IG UK juni 2019

Peter Reeve, VD Aura Energy: 

Häggån project in Sweden is our biggest and most valuable project and nothing changes for us on that. Sweden is driven the green revolution and the green economy harder than any country I ever have seen, or I hear of, with that mind be a part of that room battery revolution going on in Sweden. Is fascinating to see.

När vi räknar på deras uppgifter visar det sig att fyndigheten skulle motsvara hela 50 gånger förra årets totala världsproduktion.

Dessutom lovar Vd:n att fyndigheterna kan leda till nya jobb och ett bidrag till klimatomställningen.

Ur SVT Nyheter 21 november 2018:

Peter Reeve, VD Aura Energy:  

We will have about 500 jobs. We also as you might heard we xx(förlägga) a battery factory to be associated with this in one of the communes in the region. And the battery factor could also have 700 jobs. I give the personally guarantee we gonna.

Men vad är deras löften egentligen värda? Den frågan har vi ställt till vd:n Peter Reeve. Men trots flera mail har vi inte fått något svar.   

Jobb. Klimatet.  

Inget tycks blidka byborna.  

I både Skåne och Jämtland ser vi motstånd – ett motstånd som märks inte minst på den ansvariga myndigheten Bergsstaten.   

Åsa Persson:

Förra året, vi beslutade om antal undersökningstillstånd i Skåne förra sommaren, och sen bara välde det in överklagningar. Så att vi kan ju.

Reporter:

Är det dom?

Åsa Persson:

Jo. Den här vagnen. Här har vi 2018 års, alla överklagningar i Sverige. Det var 676 stycken. Hälften av de här 366, det gäller Skåne.    

Tidigare har motståndet varit synonymt med miljöorganisationer och samer i norra Sverige. Men den senaste tiden är det nya typer av protester som kommit in.  

Åsa Persson:

Vi ser ju det nu när vi går till södra delarna av Sverige där man inte riktigt så van vid prospektering som vi är i Norr- och Västerbotten, det är någonting nytt, man ser hela kedjan framför sig man ser ett undersökningstillstånd och ser att det här kanske blir en gruva. 

Europa är starkt beroende av import av mineraler. 

Enligt EU produceras bara 3 procent av världens metaller i Europa samtidigt som vi konsumerar mer än 25 procent. 

Och för att klara klimatmålen kommer behovet av metaller att öka i takt med fler solceller, vindkraftverk och elbilar. 

Därför är Sverige och EU beroende av länder som Kina, Kongo, Ryssland och Sydafrika.

Erika Ingvald:

Jag tycker Sverige har ett enormt ansvar. Dels eftersom vi faktiskt har den typ av geologi som gör att vi har såna fyndigheter. Dels för att vi är en gruvnation med all den kunskapen som vi har. Sen har vi naturligtvis också ett ansvar som brukare av alla dom här metallerna. Det känns inte särskilt bekvämt att min mobiltelefon, jag vet att den innehåller metaller som mycket rimligt kan ha utvunnits av barn. Och det gäller inte bara mig utan det gäller varenda svensk som har en smartphone. Eller en tv, eller nån annan elektronisk sak. 

På 600 platser i Sverige vill 96 aktörer undersöka mineralfyndigheter. 

Bara en gång tidigare, när den förra gruvboomen var på gång, satsades det mer pengar på prospekteringar i Sverige. 

Med hjälp av SVT:s lokala nyhetsredaktioner ser vi vad som sker runt om i hela Sverige.

I Småland har 11 bolag fått tillstånd att leta mineraler.

I Västmanland letar det amerikanska bolaget EMX efter kobolt, koppar, guld och andra mineraler. I början av april satte de borren i marken i Skinnskatteberg.  

Och för dom är Sverige ett givet land att prospektera i.  

Eric Jensen:

The most attractive parts about Sweden is that they have, Sweden has a very good fiscal regime for companies and operate with them. What I mean by that is that they have a very competitive tax rate and so the cost of operation in both Sweden / Norway are little higher what you pay elsewhere in terms of what you pay for labour costs, in terms of operations costs. But the overall cooperate tax rate are very effective.

 SVT nyheter Dalarna

Helena Wrete, reporter Dalarna:

Här bakom mig mellan Falun och Borlänge letar ett australiensiskt bolag efter koppar guld och silver bland annat. Men undersökningstillståndet har fått omkring 100 överklaganden från markägare som inte vill ha en gruva inpå tomten.   

I Hälsingland har man sedan länge jobbat med att starta en vanadingruva vid Dellensjöarna. Och nära Edsbyn finns planer på att dra igång den gamla grafitgruvan i Woxna.

Och i Kiruna kommun, som har lång erfarenhet av gruvnäringen, finns stora planer på att starta en grafitgruva. Och i Luleå planeras en fabrik som ska tillverka komponenter till batterier för bland annat elbilar.

ur SVT Nyheter 28 augusti 2019

Niklas Nordström:  

Ja här är en nystart för våran industri som ska hjälpa oss med klimatomställningen. Och vi öppnar ett helt nytt industriområde, Hertsölandet. Så det här är en spännande dag för Luleå och Norrbotten. 

Bakom planerna står ytterligare ett australiensiskt bolag, Talga Resources och deras svenska dotterbolag Talga Graphene.

Anna Utsi:

För det första så är vi inte bara ett gruvbolag utan våran ambition är att vidareförädla råvaror till smarta produkter. I det här fallet vill vi tillverka material till lithiumjon batterier. Som behövs bland annat till elbilar. Sedan är också naturlig grafit klassad som en kritisk råvara av EU och det betyder ju att vi vill minska vårt importberoende och öka produktionen inom EU. 

Mark Thompson: 

It was the original plan was to find xx in a better place than China to play a role in providing the anode-battery so that was our original idea.  

Om de får alla nödvändiga tillstånd hoppas bolaget på att vara igång redan 2023.  

Västerbotten, reporter Berno Johnsson:

I cirka fyra månader har Dragon Mining genomfört sina provbrytningar här i Fäboliden som ligger här. Resultatet ligger i dom här högarna, där ligger guldet. Delar av det. För mycket har man redan kört iväg   

Och det är inte bara gruvdrift som det talas om, utan det är också nya jobb som väntar runt kröken i spåren av mineralutvinningen.  

I Skellefteå utlovas upptill 3000 jobb när en enorm batterifabrik ska byggas som ska tillverka elbilsbatterier.     

Möjligheterna tycks enorma.  

Men frågan är: kommer batterierna att tillverkas av mineraler upplockade ur svensk mark? 

Åsa Persson:     

Vi har 14 metallgruvor idag. Vi har 600 gällande undersökningstillstånd just nu i Sverige, Men om vi säger utifrån dom här 600 rent teoretiskt så skulle det kanske bli en halv till en gruva av dom tillstånden.

Reporter: Har vi några gruvor eller dagbrott som utvinner dom här innovationsmetallerna?

Åsa Persson:

Det har vi inte ännu.

Trots den stora jakten på viktiga metallfyndigheter i Sverige, så finns det alltså ingen gruva idag som utvinner det som behövs för elbilar och solpaneler.  

Sven G Hultman:  

Närmiljön kan bli påverkad, för några. Men inte för många. Om man ser på den här 500 gånger 500 metern, det kan ju inte vara många utav dem som nu protesterar som kommer att bli drabbade av detta. Provbrytning stör ju ingenting. Och själva gruvan, väldigt lite. Jag undrar om man fattat det?

Vi är tillbaka i Skåne.  

Det är inte alla som går ut och protesterar.  

En person som ser möjligheter med ett dagbrott på Österlen är miljöpartisten Sven G Hultman.  

Miljöpartiet vill på riksplan förbjuda utvinning ur alunskiffer, och partiet har offentligt gått ut och tagit avstånd från Svens åsikter.  

Men han står fast vid de möjligheter han ser.  

Sven G Hultman:   

Och jag landade då i ett synsätt som ser ut ungefär såhär: Behöver vi vanadium? Ja det gör vi, för att klara den här lagringen utav energi va. Men klarar man inte det från slagget från gruvor? Nej, det gör man inte, det räcker inte. O det är inte så säkert hur det ska gå till heller va. Vi måste med tanke på hur bråttom det är att ta alla möjligheter att åstadkomma en sådan här energilagring.  Vi behöver vanadium, var ska vi få tag i det? Det finns på ett par håll i världen det vet vi, men det är osäkra leveranser och det är dåliga arbetsmiljöförhållanden. Så varför skulle vi inte ta det här? I Skåne, i Sverige där vi har miljölagar som är stränga. Det blir lite mycket av Nimby, Not In My Backyard över det hela, som jag alltid har svårt för. Jättegärna det, men inte här.  Så att det bör undersökas i alla fall möjligheterna, tycker jag,   

Motståndare säger att de inte är emot gruvor i sig, men vill att det görs på rätt sätt, att de känner sig maktlösa när gruvbolag kan klampa in på deras bakgård.  

Men vilken plats är rätt plats? Måste någon offra sig och ta ansvar för klimatets skull? 

Moder Christa: 

Nu menar inte vi att här ska inte vara en vanadingruva i Skåne utan lägg den gärna i Jämtland eller någonstans. Vi menar att det är lika fel att göra det i Jämtland. Av samma skäl. Där har vi Storsjön också ett stort skogsområde som kommer att skövlas helt.  Det finns inga gröna gruvor.  Det finns många där uppe som också har fått uppleva de här stora skandalerna där företag har gått i konkurs och lämnat efter sig väldig, ja dammar med giftiga ämnen i och det är kommuner som ska betala det återställandet.  

Reporter: 

Att Österlen faktiskt har ett ansvar att utvinna vanadinet, som pekas ut som en viktig metall, det tycker inte du?  

Anita Ullmann:  

Jag tycker inte vi har det och framför allt inte i dagsläget. så länge det finns vanadin i Sverige i slagghögar som man kan återvinna så behöver man inte gräva upp ett fungerande jordbruk.  Så vi kan inte äventyra det ena på bekostnad av det andra.    

Men idag forskas det på att utvinna viktiga metaller ur gruvavfall, men det finns svårigheter.

Erika Ingvald: 

Vi är jättebra på att återvinna i Sverige men just dom här små high-tech metallerna som behövs, dom finns det ingen teknik för att återvinna idag och vilka är bättre skickade än Sverige att utveckla det?

Ylva Forsanker: 

Ja gräv inte på min bakgård, det säger väl alla som har liksom gruvan emot sig. Men jag tror vi måste se över miljön. Vad ska vi göra för att rädda det som finns kvar? Det här är en väldigt orörd plats och jag tror det är ett stort misstag att förstöra det som finns här.    

Björn Forsanker: 

Vi måste ju se till att vi har mat till befolkningen. Vi måste se till att vi har ren mat och rent vatten. Visst batterier, det gör vardagen dräglig för många, det är lyx i vardagen men att äta och att dricka rent vatten är ju det som ger liv. Batterier håller oss inte vid liv.     

Moder Christa: 

Den enorma mängd mineraler som kommer att behövas för elbilar. Det är något som är ohyggligt bra för gruvnäringen naturligtvis men för miljön så tror jag inte att elbilen är ett alternativ. Så det måste också komma fram. Eller hur mycket el som kommer att gå åt till alla våra batterier, vill vi verkligen ha vindkraft över hela kalfjället?   

Stina Albing: 

Just idag så producerar vi faktiskt mer från vindkraftverket än vad simris-borna förbrukar. Så att just idag kan vi lagra först och främst i batteriet så att vi har energi när vinden mojnar.

Vi tar oss några mil österut från klostret, till den lilla byn Simris.  

Där pågår just nu ett EU-finansierat projekt. Tanken är att 145 hushåll ska klara sig helt på förnybar energi från vindkraftverk och solceller, där producerad el lagras tack vare den metall som får många skåningar att höja plakaten.  

Vanadin.  

Reporter:

Vad är det här för typ av batteri då?

Stina Albing: 

Det här är ett vanadin, redox flow batteri. Som innehåller elektrolyt som är egentligen lagringsmedlet. Och detta kommer från ett av våra projekt i Tyskland.

Reporter:

När kom den hit då till Simris?

Stina Albing:

Den kom innan sommaren, så det är alldeles, alldeles nytt. Vi har bara testat den under en testvecka.  

Reporter: 

Och vad skulle du vilja säga att det har gett hittills då?     

Stina Albing:   

Än så länge har det möjliggjort att vi har kunnat använda mer av den här förnybara energin som har producerats, så det har möjliggjort att Simris-borna har kunnat nyttja mer förnybar energi som är lokalt producerat.  

Reporter: 

Så att nu när det blåser rätt kraftigt här ute så lagras energin här då?    

Stina Albing:   

Ja det gör den.  

Reporter:

Och när används den då?

Stina Albing:   

Den används naturligtvis när det slutar att blåsa eller på kvällen när solen inte lyser o vi inte får lika mycket produktion från solcellerna. Då använder vi energin som vi har lagrat i det här batteriet.    

Mitt i motståndslandet ligger alltså anläggningen som försörjer ett villaområde med el

Tack vare vanadin-batteriet.

Vanadin som kommer från någon gruva långt bort.

Just detta gör prospekteringsbolagen till sin sak, dom säger att deras projekt är en del av en nödvändig omställning till en grönare värld. 

Scandivanadium utlovar till och med att gruvdriften ska ske i gröna gruvor i Skåne.

Alex Walker:

What we want to do is build the greenest quarry in the world. 

We know that we have to build the greenest quarry in the world in Skåne. But we need to do the signs demonstrate that we can build the greenest quarry in the world.    

Trots att dom avböjt en intervju vill vi ändå veta – hur kan bolaget lova att gruvområdet kommer att ha minimal påverkan på naturen? 

Och nu får vi ett svar av Vd:n David Minchin.  

Grafik:  

“We are looking to employ best practice in restoration to ensure that the   

Dom som protesterar mot vanadinbrytning är oroliga för uranet som finns i avfallet.

Och erfarenheter från tidigare gruvverksamhet i alunskiffer visar att avfallet är svårhanterligt. 

När vi frågar hur dom tänkt lösa detta, visar det sig att dom inte har någon lösning. David Minchin svarar han att dom ska lösa detta senare.  

Grafik:

“Our high-level plan is to use waste in the restoration process and/or to use it in the construction industry.

The eventual design and restoration plan will be decided in consultation with communities and stakeholders. This forms an important part of the planning process and is required to receive the necessary environmental permits.”     

Bolaget EMX, som letar mineraler I Västmanland, har som affärsidé att prospektera och sen sälja tillstånden vidare till andra bolag som får driva gruvan. 

Förra året delade EMX-ledningen på motsvarande 52 miljoner kronor.    

Eric Jensen:

We play a role, I'm not a person that drive big trucks that operate the mine, but we are into exploring, so our role is that of explore. So, we are good at that, and the government Finland/Scandia promote exploration, which we are doing here for example. 

Det liknar en guldrusch där 96 aktörer letar fyndigheter. 

Reporter:

So, what´s your thoughts on the fact that it is possible to earn a lot of money in early stage exploration?

Eric Jensen:  

Well, it´s har work. I can tell you that.

We have been working with early stage exploration for two decades, but it´s not an easy sell, the investors take a quite bit of convincing, it´s risky dollars. The xx success in early stage exploration are extremely small.

One thing that I want to be clear about here, it´s an impression overall, that the mining industry is a windfall, and that´s actually very, eh, a misconception.

It is hard work to extract these metals.    

And that goes from the exploration side which is xx odds is, very low odds to success. And the operations side were a lot of things can go wrong.  

Bolaget Talga, som letar fyndigheter i Kiruna kommun, har gjort stora utbetalningar till ledningen. 

Sen dom började prospektera för åtta år sen har ledningen tjänat 47 miljoner kronor, mest har Vd:n Mark Thompson fått – närmare 30 miljoner kronor.

Mark Thompson, vd Talga Resources:   

We are building a world class project there, in north Sweden so it seems the shareholders who assembly vote on these things have looked to ensure that these people are retained, too conduct you know these activities. And that happily includes me so far.

So, it's quite normal to spend many years to investing in creating that, that business before you can finally get into making money. So, from the outside I can see what u mean, that it looks quite strange, but I can ensure you that it is quite normal for the industry in this stage.

Inte heller i Skåne, har Scandivanadiums ledning arbetat förgäves.

Ledningen på fem personer har tillsammans tjänat omkring 2 miljoner kronor och fått ytterligare 4 miljoner i optioner. 

2,6 miljoner kronor av dom har gått till vd:n David Minchin. 

I ett mail förklarar han att 68 procent av hans ersättning förra året bestod av optioner. 

Många lockas till Sverige för att leta fyndigheter. O själva letandet kan bli en bra affär. 

I riksdagen är dom flesta partier överens om att gruvnäringen är viktig för Sverige, och att mineraler och metaller behövs för ett fossilfritt samhälle.

2013 antog alliansregeringen en mineralstrategi för att få gruvnäringen att växa. 

Ministrar från både höger och vänster har genom åren tydligt visat sin inställning. 

ur Uppdrag granskning 2013

Stefan Löfvén, partiledare s: 

Det luktar pengar, långa vägar. Det känns ju.   

Riksdagsdebatt 26 mars 2018

Mikael Damberg (s):

När vi växer, bygger städer, broar och infrastruktur och kommer att behöva många av de metallerna och mineralerna.  

ur Sveriges Radio, 21 februari 2013: 

Annie Lööf (c) näringsminister, 

Vi kommer de kommande decennierna se fler gruvor och på flera ställen runt om i landet. 

Idag är tillståndsprocesserna långa. Det kan ta flera år innan en gruva kan öppna.

Tillstånd ska komma från Miljödomstolar, Bergsstaten och Länsstyrelser.

Fem ärenden ligger på regeringens bord för avgörande. Andra gruvplaner ligger i malpåse.   

Därför vill regeringen skynda på tillståndsprocesserna.

riksdagsdebatt 8 maj 2019

Åsa Eriksson (S):

De här mineralerna behövs för vår tillväxt, för innovation och för att kunna ställa om till ett hållbart samhälle.

Åsa Hartzell (M):  

Lagring av energi kommer att vara en av de stora framtidsfrågorna.  

Eric Palmqvist (SD):

Elcyklar, elbilar, vindkraftverk, Iphones och höghastighetståg, det ska man ha. Men de metaller som behövs för att förverkliga detta ska regna som manna från himlen.  

Vi har fyndigheterna här. Vi har kunnandet. Vi har forskning och utveckling, och vi kan göra det effektivare och renare.  

Lorentz Tovatt (MP): 

Därför är det viktigt att regeringen nu till exempel har inventerat och håller på att inventera var det finns lämpliga områden i Sverige för brytning av just innovationsmetaller.

I riksdagskammaren debatteras det för att underlätta tillståndsprocessen. 

I skott och kloster mullrar det.

Drömmen om den stora fyndigheten får prospekteringsbolag att söka sig till Sverige.

I prospekten presenteras fyndigheter som är enorma.

Trots att chansen är minimal att det slutligen ska bli en gruva – lockas investerare till bolagen. 

Även om drömmarna sällan besannas – och inte ett endaste gram mineral eller metall plockas upp ur jorden – kan resan ändå bli lönsam.  

Gruvnäringen har i alla tider ställts mot naturvärden. Kapitalet mot moder Jord.

You are talking bullshit and I don´t like bullshit, goodbye.

Men nu intar klimatfrågan en oväntad plats – och hamnar på samma sida som gruvnäringen.

Och plötsligt ställs klimatomställningen mot naturvärden.

Alex Walker, medgrundare Scandivanadium: 

The company was formed because this is how we believe we can best combat climate change.  

I debatten är rollerna inte längre tydliga. 

Anita Ullmann:

Vi gav oss inte för tio år sen och vi kommer inte att ge oss nu heller.

Sven G Hultman:    

Det blir lite mycket av Nimby, Not In My Backyard över det hela, som jag alltid har svårt för.

Är det så drastiskt att natur måste förstöras för att räddas?

Moder Christa:

Det räcker. Det räcker att bli överkörd på det här viset. Någon gång måste vi få gehör för att vi också tillhör det här landet. 

Reporter:

Men var ska man ha de här gruvorna då?

Moder Christa: 

Att det finns somliga som verkar mena att vi kan fortsätta att utveckla tekniken och föröda jorden för att en dag kommer vi ha lyckats bygga rymdfarkoster och annat så vi kan flytta till en annan planet.  Det här är en fullkomligt unik planet. 

Vi kanske inte kan ha tre eller fyra datorer. Vi kanske inte kan ha en elbil som är helt datoriserad. Vi kanske inte kan ha alla dessa olika typer av robotar. Det kanske blir så. Vi kanske måste erkänna att vi har kunskapen att göra allt det här, men vi kan inte göra det för att vi också har en natur och en jord att ta hand om. 

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Jakten på mineralerna

Mer i ämnet