Mikrolånens skapare Muhammad Yunus har hyllats världen över för sina insatser. 2006 fick han tillsammans med sin skapelse Grameen Bank dela Nobels fredspris i Oslo för sitt mångåriga arbete för världens fattiga.
Tanken är att erbjuda människor i fattiga delar av världen en möjlighet att hjälpa sig själva ut ur fattigdomen.
Grameen Bank i Bangladesh har haft en enorm utveckling sedan starten 1976 och många ledare världen över – däribland Bill och Hillary Clinton och Barack Obama – har bidragit till att etablera framgångssagan om mikrolånen.
Idag har hela 100 miljoner människor i fattiga länder ett mikrolån och många av de så kallade mikrobankerna har inspirerats av Grameen Bank, vars succé delvis är ett resultat av bidrag från västvärlden.
Bara svenska Sida har stått för över 200 miljoner kronor i biståndspengar till banken.
Hemliga dokument hos det norska, statliga biståndsorganet Norad – Norges motsvarighet till Sida – dokument som Uppdrag granskning fått tillgång till, visar att Grameen Bank inte enbart är en framgångssaga.
Dokumenten avslöjar att fattiga som tar mikrolån riskerar att fastna i en skuldfälla. Och att fattiga tvingas ta nya lån för att betala de gamla lånen eller för att betala andra låneinstitut.
Uppgifterna berättas av flera drabbade Uppdrag granskning intervjuat.
– Först tog jag ett lån och sen var jag tvungen att ta ett nytt lån för att betala det första lånet. Så jag tog ännu ett lån för att kunna betala amorteringarna, berättar Yasmeen, som bor i en liten by i norra Bangladesh.
Hennes historia är inte unik. Flera av hennes vänner sitter i samma sits och utnyttjas av lokala lånehajar som drar nytta av deras utsatta situation.
Hazera har tagit ett lån his Grameen Bank och kämpar med att betala den årliga räntan på 30 procent. Vid ett tillfälle hade hon svårt att klara amorteringen i tid.
– Anställda på Grameen Bank kom hem till mig och hotade med att sälja takplåten på mitt hus. Om jag inte betalade skulle de kasta ut mig på gatan, säger Hazera.
Många kan bara skriva sitt eget namn och har inte förstått avtalen de undertecknat.
– De fattiga fastnar gradvis i ett nät av mikroskulder, säger Milford Bateman, brittisk forskare, som skrivit en bok om mikrolånen och dess baksidor.
Uppgifterna om låntagare som fastnar i skuldfällan kom till Norads kännedom redan på 1990-talet. Ändå fortsatte Norad att stötta Grameen Bank med biståndspengar.
Muhammad Yunus har fått flera möjligheter att kommentera uppgifterna, men varken han eller Grameen Bank har velat medverka. I ett mejl sammanfattar de kritiken som grundlös.
Reportage: Tom Heinemann
Svensk bearbetning: Johanna Bäckström Lerneby
Text: Peter Bagge