Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
OneMed har levererat stora mängder munskydd till länder som Sverige och Norge under coronapandemin. Foto: Johan Nilsson/TT & CCTV

Misstänkt tvångsarbete bakom munskydd i Sverige

Uppdaterad
Publicerad
UPPDRAG GRANSKNING ·

Svenska kommuner och regioner köper skyddsutrustning till vård och omsorg som beskylls för att vara tillverkad under tvång i Kina, kan SVT avslöja. Trots varningar om förhållandena fortsätter den stora svenska leverantören Onemed att handla med den utpekade fabriken.

Förtryckta muslimska uigurer tvingas iväg till arbete i fjärran fabriker, där de övervakas, utsätts för hjärntvätt och förvägras att röra sig fritt, enligt människorättsorganisationer.

En sådan utpekad fabrik är Hubei Haixin Protective Products, som svensk vård och omsorg köper utrustning från. Det kan Uppdrag granskning och SVT Nyheter visa tillsammans med den internationella grävredaktionen OCCRP.

Leverantören Onemed har bara under coronapandemins år 2020, lågt räknat, sålt tiotusentals munskydd från fabriken till flera svenska kommuner och regioner. De köps via ett nationellt ramavtal som Onemed ingått med SKL Kommentus Inköpscentral, ett bolag som ägs av Sveriges Kommuner och Regioner.

Tvångsarbetet i Hubei Haixins fabrik pekades ut i en internationellt uppmärksammad rapport den 1 mars i år, och senare även i The New York Times. Enligt kinesiska medier kom redan i fjol 130 uiguriskor dit med start i början av 2019. Onemed säger att man fick varningssignaler om fabriken sent i fjol.

”Bryter mot vilken företagsetisk policy som helst”

Den svenska leverantören skriver på sin hemsida att man ”säkerställer” att dess produkter är ”tillverkade under rättvisa förhållanden.”

– Det låter bra på papperet, säger antropologen Adrian Zenz, tysk expert på förtrycket mot uigurerna, men tillägger:

– Det här är ett statligt program som är oerhört förtryckande. Den som har omflyttade uigurer i sin produktionskedja bryter därför mot vilken företagsetisk policy som helst.

Onemed säger att man utredde misstankarna kring tvångsarbete i fjol men inte hittade något som tydde på det. Fabriken meddelade dock i januari att anställningarna skulle avslutas i mars.

Men uigurerna stannade ända till slutet på september i år, enligt Hubei Haixin.

Onemed har även sålt miljontals produkter från fabriken Hubei Haixin till andra nordiska och baltiska länder, visar granskningen.

Adiljan Abdurihim är talesman för Den norske Uighurkomiteen. Han tycker att företag och myndigheter borde ha undersökt fabriken bättre när övergrepp på uigurer är så kända.

– Annars blir man medbrottslingar, säger han till norska NRK.

”Vi tillåter aldrig tvångsarbete”

SKL Kommentus uppger att man inte hört uppgifterna om tvångsarbete vid Hubei Haixin förrän SVT frågade om dem. Bolaget skriver att det bara upphandlar en leverantör, inte enskilda produkter. Dem får kommunerna och regionerna via avtalet beställa direkt från Onemed.

– Vi tillåter aldrig tvångsarbete, säger i sin tur Julien Rolland, hållbarhetschef på Onemed när det gäller Kina.

Han betonar att företaget har gjort arbetsplatsbesök och efter bästa förmåga förvissat sig om att anställda får lön och inte diskrimineras. Så affärsrelationen har inte avbrutits.

Enligt experter är besök meningslösa eftersom kritik bestraffas.

Rolland svarar inte på varför experterna skulle ha fel om detta, och varför man ska tro på Hubei Haixins uppgifter.

Kinas regering och ambassaden i Stockholm har inte svarat på SVT:s frågor. Regimen anser att anklagelser om tvångsarbete är lögn och att det statliga programmet med omflyttning av uigurisk arbetskraft syftar till att bekämpa fattigdom. Företrädare för Hubei Haixin har inte svarat.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer