Sverige har tidigare fått internationell kritik för att vården av så kallade mirakelbebisar, extremt tidigt födda, är för offensiv. Hösten 2024 kunde Uppdrag granskning berätta att Akademiska sjukhuset i Uppsala gått längst, genom att regelmässigt sätta in intensivvård bara barnet visar livstecken.

– Det är lite tävling det här. Att man vill rädda mirakelbebisar, sa barnläkaren och forskaren Hugo Lagercrantz då.

Efter att programmen sändes tittade Statens medicinsk-etiska råd, Smer, närmare på frågan, vilket nu har lett fram till helt nya rekommendationer.

– Det här är frågor som professionen har brottats med ganska länge. Det är en jättesvår gråzon, säger Anders Castor, barnläkare och sakkunnig i Smer.

Barn i vecka 22 ska få palliativ vård

I yttrandet rekommenderas att den svenska vården inte ska försöka rädda barn i vecka 22 aktivt, utan i stället ge dessa palliativ vård. Däremot ska det kunna göras undantag om barnet till exempel är ovanligt stort, eller om man är osäker på graviditetslängden.

– Vi som har gjort analysen tänker att riskerna överväger nyttan för flertalet av barnen som föds tidigt i vecka 22 och att den presumtionen ändras i vecka 23, säger Anders Castor.

Bara omkring hälften av barnen födda innan vecka 24 överlever, och många av de överlevande får svåra funktionsnedsättningar.

Mer föräldrainflytande

Även föräldrarnas åsikt i frågan stärks i de nya rekommendationerna, vilket bland annat välkomnas av läkare på Karolinska universitetssjukhuset.

– Om föräldrarna vill kan deras inställning vara avgörande. Nu är min bild att de flesta föräldrar inte vill medverka i beslut. Men för de som har starka åsikter är det väldigt viktigt att bli hörd, säger Ulrika Ådén, professor och överläkare i neonatologi och pediatrik.

Statens medicinsk-etiska råd vill nu att regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram nationella riktlinjer.

Se ”Mirakelbarnen – vad hände sedan?” (från 2025) på SVT Play