Polisens förbjudna kula

Publicerad
Uppdrag granskning ·

Polisens nya ammunition anses vara så inhuman att den är förbjuden i krig. Den är konstruerad så att den vecklar ut sig när den träffar sitt mål och åsamkar större skada än den ammunition polisen använde tidigare. Ändå är Rikspolisstyrelsens främsta argument att den nya ammunitionen minskar riskerna och skadorna.

(Sändes 2003)

Den nya ammunitionen som finns i polisens tjänstevapen sedan 1 november i år är förbjuden att användas i krig. Det står i en deklaration skriven i Haag för 100 år sedan, och den gäller än. Men eftersom deklarationen inte omfattar polisens användningsområde är det fritt fram.

– Att polisen använder den medför en risk för att den kan spridas till militären. Det vore mycket olyckligt eftersom förbudet ändå haft en stoppande effekt av staters utveckling och produktion av ny och alltmer skadebringande ammunition, säger Anna Körlof, jurist och forskare i folkrätt på Försvarshögskolan..

Delegationen för folkrättslig granskning av vapenprojekt förordade i sitt remissvar till Rikspolisstyrelsen att man borde förankra beslutet politiskt innan det genomfördes, något som Rikspolisstyrelsen valde att bortse ifrån.

– Vi har inte frågat någon om råd för att fatta detta beslut. Det här är beslutet ligger på en så detaljerad nivå att vi fattar det själva, säger rikspolischefen Sten Hekscher.

Ammunitionen ska utredas

Men efter att det kontroversiella beslutet fattats bad justitieminister Thomas Bodström Rikspolisstyrelsen om att undersöka om det inte finns någon annan ammunition, någon som inte är förbjuden i krig.

– Vi har fått ett informellt uppdrag att titta på olika saker och kommer att svara Bodström någon gång efter nyår, säger Sten Hekscher som tror att det är osannolikt att utredningen leder till att man drar tillbaka den nya ammunitionen.

Rikspolisstyrelsens argument för att byta ammunition är att den nya minskar risken för att personer i närheten av skottlossning ska träffas av en kula som går igenom en kropp eller ett föremål. Något sådant misstag har dock aldrig inträffat i Sverige. Ett annat argument är att rikoschettskadorna minskar med den nya ammunitionen. Istället ökar man risken för svårare skador och dödlig utgång för den som träffas.

– När man laborerar med saker som i sig är farliga finns det alltid risker. Ammunition är farligt, den är ju till för att skada, säger Sten Hekscher.

Provskjutning visade skillnad

För att få en uppfattning om konsekvenserna av kulbytet, lät vi vapenkännaren Lars-Kristian Bergh provskjuta polisens tidigare ammunition, Norma säkerhetspatron, och den nya ammunitionen Speers Gold Dot i ballistisk tvål. Skillnaderna mellan kulorna kan studeras på bilden ovan. Den gamla kulan går rakt igenom tvålen och river upp en smal linje. Den nya kulan expanderar vid träffytan och fäller ut sig som ett paraply, med konsekvensen att den river upp ett större hål och stannar kvar i tvålen.

– I extrema fall kan skillnaden vara att personen överlever med den gamla kulan, men dör med den nya, säger han.

Risker för skador och dödlig utgång ökar

När Bengt Ilbäck var på väg in i bilen, som stod parkerad i ett garage, dök det plötsligt upp en man klädd i lång rock och mössa som slet upp bildörren och sköt Ilbäck i sidan. Det visade sig att mannen var polis och att han skjutit fel person.

Läkaren Ulrik Lindforss, som var den person som tog emot skottskadan, vill inte spekulera i vilka skador Ilbäck hade kunnat få om han skjutits med den nya ammunitionen, men han säger att skadorna troligen varit större och att risken för dödlig utgång hade ökat.

– Som läkare anser jag att man ska se humant på det här. Att skaffa ammunition med hög energi, som ökar risken för inre blödningar, för invaliditet, för död, är naturligtvis motbjudande, säger han.

REPORTRAR: Keja Stenström, David Boati

FOTO: Ove Thews, Micke Sandberg, SVT Arkiv

REDIGERING: Birgitta Hedin

Text: Teresa Skeppholm

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.