Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Hör Rasmus om hur det kändes att bli orosanmäld. Foto: SVT

Rasmus sa nej till transvård av sitt barn – orosanmäldes av vården

Uppdaterad
Publicerad
Uppdrag granskning ·

När Rasmus 12-åriga barn kom ut som trans ville sjukvården påbörja en hormonbehandling. På grund av risk för irreversibla skador på sitt barn sade Rasmus nej. Då orosanmäldes han till socialtjänsten. Uppdrag granskning har varit i kontakt med flera familjer som utsatts för samma sak.

Det var för ett par år sedan som Rasmus då 12-åriga barn, född som pojke, kom ut som trans och identifierade sig som flicka. 

Könsidentitetsmottagningen där barnet fick vård ville påbörja behandling med stopphormoner, men Rasmus var tveksam.

– Jag ville veta vad stopphormoner var, vad det är för medicin. Då förstod jag ganska fort att det fanns irreversibla, alltså oåterkalleliga, aspekter av detta. Mitt barn kunde riskera att bli sterilt, säger Rasmus.

En bit in i behandlingen sade Rasmus tvärt nej till att hans barn skulle fortsätta få stopphormoner – och orosanmäldes till socialtjänsten. 

Verksamhetschefen på könsidentitetsmottagningen meddelade Rasmus att de bedömde att hans vägran kunde ”vara till skada för den unge genom ökad oro och ängslan inför framtiden”.

Flera fall av orosanmälningar

SVT har varit i kontakt med flera familjer som råkat ut för samma sak; när de motsätter sig medicinering har de blivit orosanmälda. En familj blev under en kortare tid fråntagen sitt barn för att de sa nej till stopphormoner. 

Stopphormoner pausar kroppens utveckling, när behandlingen avslutas ska puberteten komma igång och kroppen återhämtas. Uppdrag granskning kunde i höstas avslöja att minst tretton minderåriga fått allvarliga biverkningar och skador av hormonbehandlingar och behandlingar med stopphormoner.

Verksamhetschefen som anmälde Rasmus skriver i dag till Uppdrag granskning att: ”Orosanmälan gjordes i ett skede då den ena föräldern motsatte sig en pågående behandling som den tidigare samtyckt till. Det blev lite komplicerat för alla inblandade och resulterade slutligen i en orosanmälan.”

Anmälan avskrevs

I februari svängde Socialstyrelsen helt i sin rekommendation av behandling med stopphormoner hos minderåriga med könsdysfori. 

Från att tidigare ha beskrivit behandlingen som ”trygg och säker” konstateras nu att riskerna överväger den möjliga nyttan. Nu rekommenderas att behandlingarna endast görs i undantagsfall.

Socialstyrelsens har ingen särskild rekommendation vad gäller orosanmälningar vid hormonbehandlingar av minderåriga med könsdysfori utan hänvisar till de generella riktlinjerna:

”Personalen är skyldig att göra en anmälan till socialtjänsten om de till exempel får veta att du är utsatt för brott, far illa, eller mår så dåligt att det är fara för ens liv eller hälsa”, skriver en presstalesperson på Socialstyrelsen till Uppdrag granskning.

I Rasmus fall avskrev socialtjänsten anmälan och hans barn identifierade sig kort därefter åter som pojke. 

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Transvård av unga

Mer i ämnet