Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Forskningen, rättsfallen, kritiken – Se en tidslinje över vad som hänt i frågan om skakvåld. Foto: SVT/The syndrome

Shaken baby syndrome – från sanning till ifrågasatt diagnos

Uppdaterad
Publicerad
UPPDRAG GRANSKNING ·

Diagnosen skakvåld, shaken baby syndrome, har fått stort genomslag i så gott som hela världen. Barn har omhändertagits och föräldrar dömts till långa fängelsestraff. Men med åren har metoden för att upptäcka skakvåld ifrågasatts av både rättsläkare och domstolar – till och med av den läkare som först introducerade idén.

I början av 1970-talet lanserar den brittiska barnneurokirurgen Norman Guthkelch hypotesen att småbarn kan få blödningar under hårda hjärnhinnan utan att det finns några tecken på yttre våld. Skadorna kommer senare att kallas ”shaken baby syndrome”, skakvåld.

Ingemar Thiblin är professor i rättsmedicin och överläkare på rättsmedicinalverket i Uppsala. Han är en av dem i Sverige som publicerat flest vetenskapliga artiklar om skakvåld:

– Han läste en studie som en annan neurokirurg hade skrivit. Det var en whiplash-forskare som hade undersökt apor, rhesusapor, och accelererat upp dem i hög kraft så att de får en whiplash-effekt. Och de här aporna, flera av dem, hade tunna blödningar under hårda hjärnhinnan. Det är inte något starkt bevis men det är tillräckligt för att vi ska varna för att skaka barn.

Små frakturer talar starkt för misshandel

Med åren går hypotesen från att vara ett antagande till att bli en sanning.

Den så kallade triaden är tre medicinska fynd:

• Blödningar i eller utanpå hjärnan, hjärnskador eller ögonbottenblödningar.

Om ett av dem upptäcks anses det innebära mycket stor sannolikhet för att ett barn utsatts för skakvåld. Även så kallade CML-frakturer, små skador i leder och tillväxtzoner som knappt syns på röntgen, anses tala starkt för misshandel.

Detta handlar konflikten om

Mellan 2003 och 2012 tredubblas antalet spädbarn som får misshandelsdiagnoser i Sverige, de flesta skakvåld. Men med åren ifrågasätts diagnosen, även av Norman Guthkelch, läkaren som introducerade idén.

Konflikten som delar läkarkåren handlar inte om ifall skakvåld finns eller inte – utan om triaden kan användas för att fastslå att det är just skakvåld som ett barn utsatts för.

Från 2014 följer en rad händelser som blir avgörande:

2014: Vägledande dom i HD

Högsta domstolen i Sverige slår fast att det behövs tydligare bevis för misshandel än att barnet har skador som ingen vet hur de har uppkommit. Uppdrag granskning har hittat minst sju fall där dömda föräldrar frias efter domen. En del av dem hade då avtjänat fyra- och femåriga straff.

2016: Myndighetsrapport 

Myndigheten SBU släpper en rapport efter att ha granskat vetenskapen bakom triaden och har gått igenom 3700 studier. Rapporten kommer fram till att det inte går att dra slutsatsen att ett spädbarn är misshandlat därför att man hittat vissa inre skador. Men rapporten får kritik från barnläkarföreningen och barnkirurger, bland annat för avsaknaden av ögonläkarexpertis, att SBU uteslutit viktig forskning och att den inte tar hänsyn till barnläkarnas samlade bedömningar i vardagen.

2016–2017: Debatten växer

En spricka uppstår om hur spädbarnsskador ska tolkas med, i grova drag, barnläkarföreningen och barnskyddsteam på ena sidan – och SBU och rättsläkare på den andra. De två sidorna är eniga om att minsta misstanke måste leda till en orosanmälan, men inte om vilka slutsatser man kan dra av vissa medicinska symptom.

2018: Högsta förvaltningsdomstolen

En friande dom från Högsta förvaltningsdomstolen slår fast att frånvaron av andra förklaringar på hur skada på barn uppkommit inte räcker för tvångsomhändertagande enligt LVU, lagen om vård av unga.

2020: Ny studie

I oktober publiceras en studie som tittat på 36 barn där skakvåld är bevisat. 34 av barnen hade inte några symtom från triaden. Slutsatsen är att det inte finns stöd för att skakvåld orsakar triaden eller CML-frakturer på friska barn.

Se hela reportaget ”Skakvåldet” klockan 12 på SVT Play.

Symtomen som ingår i den så kallade triaden är:

  • Symtom på att hjärnan är påverkad, till exempel ett andningsstopp eller kramper
  • Blödningar i ögonen
  • Blödningar under hårda hjärnhinnan, så kallade subduralhematom

Om ett av dem upptäcks hos småbarn har det historiskt ansetts vara stor sannolikhet att barnet utsatts för skakvåld.

Även så kallade CML-frakturer, små skador i leder och tillväxtzoner, har ansetts tala starkt för misshandel.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

skakvåld

Mer i ämnet