Kennet Elfving upptäckte en knöl på kinden och cellproverna visade att han troligen hade drabbats av spottkörtelcancer. En aggressiv cancer där bara varannan drabbad överlever. Beslutet om operation togs snabbt och genomfördes på Norrlands universitetssjukhus i Umeå.
Vid ingreppet tvingades läkarna skära av ansiktsnerven på Kennet för att komma åt spottkörteln, vilket i sin tur medförde att Kennet blev förlamad i högra delen av ansiktet.
– Det har ju förändrat mitt liv på många olika sätt. Dels är det ju rent utseendemässigt, så har jag ju blivit en helt annan person. Jag ser ju lite annorlunda ut, folk känner inte igen mig. Sen är det ju andra problem. Jag har ingen blinkfunktion på ögat. Och dricka kaffe och dricka öl med sugrör, det är ju inte så roligt, säger Kennet Elfving.
Men några veckor efter ingreppet fick Kennet besked från sjukhuset att diagnosen spottkörtelcancer varit felaktig. Det visade sig vara den mer godartade formen, lymfom. En cancerform där 98 procent överlever – och som behandlas med strålbehandling, inte operation.
– Det var när man hade opererat ut hela tumören och patologen hade undersökt den i mikroskop. Och då tar man ju skivor genom hela tumören, och ser hur det ser ut. Då får man en säker diagnos och då kunde man konstatera att det här var en elakartad tumör av typen lymfom, säger Magnus Wahlgren, överläkare på Norrlands universitetssjukhus i Umeå.
Operationen gjordes alltså i onödan då?
– Det beror på hur man ser på det tycker jag. Man kan ju säga så här att om man hade haft de provsvaren som operationen gav innan man gjorde operationen, så hade man inte gjort operationen. Men vi fick ju provsvaren genom att göra operationen. Så det blir ju en sorts moment 22-resonemang, säger Magnus Wahlgren.
Sjukvården hävdar att vävnadsprover på tumören inte hade kunnat tas före operationen, eftersom man misstänkte en cancerform med hög dödlighet där man inte ville riskera vidare spridning av cancercellerna.
Alla patienter som anser att de blivit felbehandlade har rätt att söka skadestånd via patientförsäkringen. Men Kennet Elfving fick inget skadestånd. Diagnosen ansågs vara rätt före operationen, och då spelar det ingen roll att Kennets ansikte aldrig blir sig likt.
– Var det rätt vid tidpunkt A, och det leder till ett ingrepp som skadar patienten, då har man inte rätt till ersättning. Så är regelverket konstruerat helt enkelt, säger Lena Mansnérus, utredningschef på Patientförsäkringen.
Kennet har ingen förståelse för beslutet utan menar att sjukvården måste ta sitt ansvar när det blir fel. Och han får medhåll från sjukvården själva.
– Jag kan tycka det är en brist att en person inte kan få mera hjälp för såna här saker, säger Magnus Wahlgren, överläkare på Norrlands universitetssjukhus i Umeå.
De hamnar ju mitt emellan här?
– Ja alltså, en patient kan ju drabbas av ett stort lidande även när utredning och behandling har gjorts på ett korrekt sätt, säger han.
Kennet Elfving ställer nu sitt hopp till patientskadenämnden, som i tio procent av fallen ändrar beslut från patientförsäkringen.