Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Hör experternas hårda kritik mot skolans kunskapskrav. Foto: SVT

Tunga kritiken: Skolan driver fram adhd-diagnoser

Uppdaterad
Publicerad
Uppdrag granskning ·

Kunskapskraven inom svensk skola är för hårda – och bidrar till att allt fler skolbarn får diagnoser som adhd och autism. Det säger ledande experter till Uppdrag granskning. 
– Det är fullkomligt hål i huvudet, säger psykologen Bo Hejlskov Elvén.

Det pratas om en diagnosexplosion. På 14 år har antalet barn med en adhd-diagnos blivit fem gånger fler. Antalet barn med autism ökar för varje år. 

Se hela serien: Bokstavsbarnen – SVT Play

I serien ”Bokstavsbarnen” från Uppdrag granskning pekas skolan ut av flera ledande experter som en utlösande faktor till varför diagnoserna ökar.

– Anser jag att skolan driver fram diagnoserna? Ja, jag tror att det är i alla fall en bricka i spelet, säger Christopher Gillberg, en av världens främsta experter på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF.

”Totalt omöjligt för många barn”

Christopher Gillberg pekar på en brant ökning av antalet diagnoser runt 2011, då en ny läroplan med ändrade kunskapskrav och betygsystem trädde i kraft.

Enligt honom är skolans kunskapskrav för godkända betyg ett av de ”största problemen, alla kategorier” och inte alls anpassade för barns utveckling – särskilt inte för barn som har NPF.

– Man ska kunna planera och organisera sitt eget arbete, det vi kallar exekutiva funktioner, och man ska ha social kommunikationsförmåga på ganska hög nivå för att få godkänt betyg. Vilket är totalt omöjligt för många barn. Det går bara inte, säger han.

Undersökning visar: Skolan bakom diagnoser

Uppdrag granskning har tillsammans med intresseorganisationen Attention gjort en enkätundersökning med föräldrar till cirka 5000 skolbarn med autism, adhd och andra NPF-diagnoser.

Läs mer: 15-åriga Ture har adhd: ”Man känner sig misslyckad”

1 av 5 som svarar säger att de inte skulle utrett sitt barn om det fått tillräckliga anpassningar i skolan. 1 av 5 svarar också att det var skolan – snarare än de själva – som önskade att barnen skulle genomgå en utredning.

– Skolans krav på att sitta still är det som skapar flest adhd-diagnoser. Skolans krav på att förvalta själva är det som skapar flest autism-diagnoser, säger psykologen Bo Hejlskov Elvén, som har jobbat med barn som har särskilda behov i över 20 år.

Ministern: ”För höga krav”

Utbildningsminister Anna Ekström säger att det är hög tid att se över den skarpa gränsen för godkänt som finns inom den svenska skolan. Hon håller med om att det finns problem med dagens kunskapskrav.

– De ställer för höga krav på analys vid tidiga åldrar och är för otydligt skrivna. Därför har vi skrivit om kunskapskraven för hela grundskolan och gjort dem tydligare, mer läsbara, men också lagt större betoning på fakta. 

De nya kunskapskraven kommer att börja gälla hösten 2022.

• Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. 

• Genom en enkät till Attentions medlemmar svarar föräldrar till omkring 5000 skolbarn med autism, adhd eller andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar på Uppdrag gransknings frågor. Antalet personer som har svarat varierar mellan 3000 och 5000 personer.

• 4 av 5 anser att de inte fick det stöd och de anpassningar som barnen behövde innan barnet fick en diagnos.   

• Av de som svarar säger 1 av 5 att de inte skulle ha utrett sitt barn om det fått tillräckliga anpassningar i skolan ändå. 

• 1 av 5 säger att det var skolan – snarare än de själva – som önskade att barnen skulle genomgå en utredning.

Serien ”Bokstavsbarnen” finns på SVT Play.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer