Det är Internationella skidförbundets egna blodvärden som ger en unik inblick i längdskidåkningen. Tidigare har det bara varit möjligt att studera medelvärden över tid eller anonyma åkare vid enstaka tillfällen. Med tusentals värden från flera år kan man jämföra skidåkarnas blodvärden över tid.
– Det fina med uppgifterna som ni har är att man kan se hemoglobinet från en person över tid. Så vad ditt naturliga värde än är så kommer man alltid att ligga ganska nära det. Man är inte 16 en dag och 14 en annan, det fungerar inte så, säger Don Catlin, en av de mest erfarna dopningsjägarna i USA.
25 åkare med höga värden
Det finns atleter som har helt normala blodvärden. Det finns också de som har väldigt höga värden, men på en konstant hög nivå – något som är normalt för vissa människor.
I det omfattande materialet har Uppdrag granskning valt ut 25 åkare som har stora variationer i sina blodvärden. Förändringarna i deras blodvärden sker i samband med viktiga tävlingar som OS och VM. Bland de 25 åkarna finns stjärnor från världseliten som tillsammans har erövrat många medaljer.
– Mitt intryck är att dessa värden är, de är inte från friska atleter. Det är misstänkt skulle jag säga, det är nästan säkert att det är dopning. Vi kan inte säga på individnivå eftersom vi hade varit tvungna att exkludera atleterna som skulle kunna ha problem med en sjukdom eller någonting annat. Men vi kan säga att för den breda numerären av testpersoner har vi ett problem, säger Perikles Simon.
Uppdrag granskning har bett ett tiotal dopningsexperter att analysera Uppdrag gransknings blodvärden. Perikles Simon är professor på Johannes Gutenberg University i tyska Mainz, Don Catlin professor UCLA och ansvarig för dopningslaboratoriet i OS i Salt Lake City 2002 och professor Alesandro Donati, med erfarenhet av många dopningsutredningar i Italien, har alla förundrats över den databas som Uppdrag granskning fåt fram. De tre professorerna är eniga om att den avslöjar att det varit stora problem inom skidåkningen, som inte dopningskontrollerna kunnat avslöja.
– Vi gjorde så gott vi kunde, säger Don Catlin.
Nya gränsvärden
Efter dopningsskandalen under VM i Lahtis 2001 så införde internationella skidförbundet nya gränsvärden:17 gram hemoglobin per deciliter för män och 16 gram hemoglobin per deciliter för kvinnor. Och efter att gränsvärdena infördes sjönk också blodvärdena inom längdskidåkningen till lägre nivåer.
– Jag har sett över värdena hos era testpersoner, det är tydligt att atleterna och deras team, de arbetar för att ligga nära gränsen. Ibland hamnar de över gränsvärdet, säger Alessandro Donati.
Efter den österrikiska dopningskandalen vid OS i Turin, avslöjas hur skidåkare varje dag ser till att inte få för höga blodvärden och stoppas av dopningskontrollanterna. I det omfattande materialet som Uppdrag granskning tagit del av finns tre österrikiska åkare som tidigare vittnat i CAS, Idrottens skiljedomstol, om hur de justerat sina blodvärden. Don Catlin höll i de hemliga förhören:
– De berättar i detalj hur de gjorde det. De stiger upp på morgonen och testar sitt hemoglobin. Och om hemoglobinet är ok så går de ut. Men om de ligger för högt så tar de koksaltlösning och injicerar det innan testpersonalen kommer. Och de håller koll hela dagen lång. Eftersom så fort testaren har lämnat hotellet så tar de mer, de sätter röda blodkroppar tillbaks in i kroppen. Så de kan manipulera hemoglobinet väldigt, väldigt nära.
Under uppdrag gransknings arbete med dopning inom längdskidåkningen väljer Internationella olympiska kommittén att analysera om åtta år gamla dopingprover, från Vinter-OS i Turin 2006. Analyserna leder till att nya misstankar väcks. Om det visar sig att de nya analyserna visar sig stämma kan det betyda att resultatböckerna måste skrivas om.
– Vi måste glömma nationalism, för dopning är ett globalt problem, säger Alessandro Donati.
Reportrar: Hasse Svens och Magnus Svenungsson
Text: Gunnar Rensfeldt