UG-referens: Coronastödet som försvann

Publicerad
Uppdrag granskning ·

Ta del av manus och källor till reportaget ”Coronastöder som försvann”. Du hittar källhänvisningar både i texten och längst ner på sidan.

Grafik:

Under pandemin har Tillväxtverket fattat mer än 80 000 beslut om korttidsstöd och delat ut 32 miljarder till företagare.

Men myndigheten har haft sina egna regler som enligt både domstolar och juridisk expertis inte följer lagen.

Företag som haft rätt till stöd har nekats – och de som inte skulle ha pengar kan ha fått ändå.

Maria Åbom:

Jag ber dig på mina bara knän, och för att slippa gå i konkurs att om du bara kan försöka hjälpa mig så skulle jag vara innerligt tacksam. Och bara lägga ett mail, vad som helst, du behöver inte svara men från djupet av mitt hjärta; hjälp mig. Jag förstår att det är fler i min situation men jag behöver verkligen dom här pengarna.

Handläggare:

Mm.

Maria Åbom: 

Jag kan inte belåna mig nåt mer, det går inte. 

Maria Åbom:

Hej Välkomna! 

Gäster:

Tack

Maria Åbom:

Har ni fått hjälp?

Maria Åbom:

Det var full fart. Tjo och tjim och det var musik och det var människor och alla var glada och det är liksom, vi har ett härligt krogliv, en härlig atmosfär har vi på våran restaurang.

Maria Åbom är krögare i Mora och trodde ända tills i början av förra året på framtiden. Hon hade hittat sin nisch och ett framgångskoncept – italiensk mat med en touch av Dalarna.

Maria Åbom:

Sen börjar man höra nånting under Vasaloppet 2020, att det var nånting. Och sen den, ja, där 15:e, 16:e mars så bara, (vissling), det bara, liksom, tvärvände. Det var från en dag till en annan. Från att ha gått från 200 lunch ner till 15. Folk blev ju livrädda.

Nyhetscollage:

ur SVT 13 mars 2020

Stefan Löfvén (S) statsminister: 

Coronaviruset är det största hotet mot folkhälsan i Sverige på många, många decennier. Utvecklingen sker nu mycket snabbt. 

ur SVT Nyheter 19 mars 2020 

Kerstin Hessius vd Tredje AP-fonden 

Vi är i ett läge där vi inte har skådat något liknande i efterkrigstiden.  

ur SVT Nyheter 19 mars 2020 

Jan-Olof Jacke vd Svenskt näringsliv

Om vi inte får stopp på det här så riskerar vi absolut en massarbetslöshet.

Maria Åbom:

Det här är ju mitt livsverk som jag har byggt upp under så många år. Och skapat en, en plattform. Och jag gör det för att jag älskar att se andra människor må bra och njuta. Jag har en passion för det jag gör. 

Maria Åbom:

Det var ju en sexa bokade ikväll, som du hörde.

Kock:

Ja.

Maria Åbom:

Så att vi får väl ta hand om dom så bra vi bara kan.

Kock:

Dom få som vi har.

Maria Åbom:

Ja. Precis.

Maria Åbom:

Det var på en dag så var alla gäster borta. Och då stod vi där med oss själva som en ganska stor familj, alla våra anställda som också har barn, det blev ju otroligt jobbigt. 

Maria Åbom är en av hundratusentals företagare som råkade illa ut när pandemin slog till. 

Magdalena Andersson (S) finansminister:

Då hälsar jag välkommen till den här pressträffen.

Regeringen grep tillsammans med stödpartierna in och lovade att hjälpa företagare som hade drabbats.

En stor del av pengarna handlade om ett speciellt korttidsstöd – ett sätt för företagen att låta sina anställda gå ner i arbetstid samtidigt som staten täcker upp stora delar av lönekostnaderna.

ur SVT Forum 30 april 2020

Magdalena Andersson (S) finansminister:

De beviljade korttidsstöden omfattar nu över 300 000 personer och det utbetalade stödet redan nu är, uppgår till 15 miljarder kronor.  

Maria Åbom:

Man vände ju på varenda sten och fick panik. Och sen stod ju dom där och utlovade historiska stödpaket och man tänkte, men det kanske löser sig.

Tillväxtverket fick uppdraget att fördela stödpengarna – och hur det skulle gå till är reglerat i en lag: lagen om stöd vid korttidsarbete

Myndigheten hade bråttom, på kort tid skulle det byggas upp en organisation för att hantera alla ärenden – och besluta om vilka som har rätt till stöd och vilka som inte har det.

Gunilla Nordlöf, generaldirektör Tillväxtverket:

Det var ju också ett väldigt speciellt och allvarligt läge, får man säga, när vi fick uppdraget. Så det var inte mycket att fundera på utan det var bara att ta sig an det. Och lösa det hela och utveckla ett system som kunde börja användas inom bara några veckor.

Det handlar om strikta bedömningar och att följa lagen – men så har det inte gått till. Uppdrag granskning har fått en unik inblick i myndighetens arbete och en handläggare berättar. 

Anonym handläggare:

Jag har suttit och gjort ganska många saker som man vet bryter mot lagen. Det är så vi jobbar här. 

Reporter:

Ni jobbar på ett sånt sätt som bryter mot lagen, säger handläggaren. 

Gunilla Nordlöf, generaldirektör Tillväxtverket:

Det är nytt för mig. Jag behöver nog fördjupa mig i den här frågan. Jag ser allvarligt på saken men jag känner inte till det.  

Handläggaren påstår att myndigheten bryter mot lagen. Och det får stöd i domar vi hittar på förvaltningsrätten. Det är där tvister med myndigheter avgörs. I fall efter fall som överklagas konstaterar domstolen att Tillväxtverket har saknat lagstöd för sitt sätt att fatta beslut.

När Tillväxtverket får en ansökan så tittar de tillbaka i tiden på en så kallad “jämförelsemånad” för att se om företaget haft samma antal anställda då. Problemet är att myndigheten genomgående har använt en annan jämförelsemånad än vad lagen säger.

Peter Österberg, tf rådman förvaltningsrätten:

Jämförelsemånad har en betydelse för vilka anställda som ett företag kan få stöd för och även i viss mån hur mycket stöd.

Korttidsstöd går att söka i efterhand. I det här exemplet börjar stödperioden i maj och då är jämförelsemånaden enligt Tillväxtverket februari.

Men enligt lagen är jämförelsemånaden tre månader innan Tillväxtverket fattar beslut om stöd. I exemplet beviljades stödet i juli, och jämförelsemånaden skall därför vara april.

Peter Österberg, tf rådman förvaltningsrätten: 

Om du använder fel jämförelsemånad så kan det hända att ett företag får nej, helt eller delvis, trots att man egentligen skulle ha rätt till stöd. 

Trots alla domar emot sig i förvaltningsrätten anser generaldirektör Gunilla Nordlöf att Tillväxtverket gör rätt. Myndigheten har försökt driva ett av alla dessa mål vidare, men nekades prövningstillstånd i Kammarrätten och har nu gjort ett försök med Högsta förvaltningsdomstolen.

Gunilla Nordlöf, generaldirektör Tillväxtverket:

Vi ansåg att vår tolkning, och anser fortfarande att vår tolkning är den riktiga och att den är enligt lagens intention. Vi behöver få det prövat, slutligt, 

Gunilla Nordlöf, generaldirektör Tillväxtverket:

Jämförelsemånaden är viktig. Det är ju en del av lagstiftningen. Och det handlar ju just om att man inte ska kunna skenanställa personer för att kunna få tillgång till det här korttidsstödet. Så det är en viktig del i kontrollarbetet. Vi använder jämförelsemånaden på två olika sätt, beroende på om man söker stödet i förskott eller i efterhand. Och det är just om man söker i efterhand som tolkningen är föremål för prövning. 

Reporter: 

Hur många tror du har missat stöd här, för att ni använder en annan jämförelsemånad? 

Gunilla Nordlöf, generaldirektör Tillväxtverket:

Det vågar jag inte spekulera i.  

Reporter: 

Du, ni har fattat över 80 000 beslut med era egna regler. Kan det bli aktuellt att ni omprövar alla fallen? Eftersom jämförelsemånaden då inte är korrekt enligt domstolarna? 

Gunilla Nordlöf, generaldirektör Tillväxtverket:

Jag måste be att få återkomma i den här frågan till dig.  

Reporter: 

Men vad är det du vill återkomma med? 

Gunilla Nordlöf, generaldirektör Tillväxtverket:

Jag vill återkomma, jag är osäker på hur många företag det är som har sökt det här stödet i efterskott, hur omfattande det är.

Maria Åbom sökte korttidsstöd för sina anställda och fick 479 000 kronor.

Alla som får stöd måste göra en avstämning efteråt, en slags deklaration. Det gjorde Maria den 30 juni förra året och trodde att allt var frid och fröjd. Men nästan fem månader senare kom ett beslut från Tillväxtverket som en kalldusch – hon blev skyldig att betala tillbaka över 200 000 kronor. 

Maria Åbom: 

Nej, jag förstod ju ingenting. Hur jag, varför jag skulle betala tillbaks pengar. Eller, jag skulle, Så nästa stöd då som jag sökte, då räknade dom ju av pengarna, så det var ju bara en liten, liten sudd som kom. Jag skulle ju haft flera hundra tusen till.

Hon överklagade beslutet eftersom hon menar att myndigheten har missat uppgifter om flera anställda som jobbade under jämförelsemånaden.

Maria Åbom:

Jag tänkte ju att, det här kan inte stämma, det här är nånting som är galet. För dom här personerna har ju jobbat. I december har dom också jobbat, men många har jobbat på timme. men dom har varit anställda och jobbat. Så att, ja, det blev en chock. 

Överklagandet har nu lett till att hon får vänta på besked om det första korttidsstödet – och trots att hon hört av sig gång på gång till myndigheten har månaderna gått utan att någonting har hänt.

Telefonsamtal Maria Åbom och handläggare på Tillväxtverket

Maria Åbom: 

Jag är ju liksom på väg att gå i konkurs på grund utav det här. För att jag sitter fast i en överklagan hos er.

Handläggare: 

Mm.

Maria Åbom:

Jag har fem barn, det är liksom. Jag fattar att det är många som överklagar men kan du hjälpa mig på nåt sätt? För det här, vi pratar om väldigt, väldigt mycket pengar i mitt fall. 

Handläggare: 

Jag är jätteledsen men jag kan inte säga hur snabbt du kan få svar.

Lars Klingström: 

Just nu befinner vi oss på Stockholm Show Room i Nacka. Och vi är då agenter för ett antal olika kläd- och skomärken.

Lars Klingström är också en av många företagare som har drabbats av att Tillväxtverket enligt domstolen inte använt rätt jämförelsemånad.

Lars Klingström: 

Vi sökte i juni, för sommarmånaderna, juni, juli, augusti. Först hände det ingenting, och sedan så kom det ett beslut från Tillväxtverket. Ett avslag, där man då sa att vi inte, så att säga, hade rätt att få stödet. Man tittade på en jämförelsemånad som, ja, som vi tyckte var konstigt. Och då började vi titta och räkna själva och kom fram till att det här känns inte rätt, beslut, utan här är nånting fel. Och gjorde en överklagan på beslutet till förvaltningsrätten.

Förvaltningsrätten upphävde beslutet. Fel jämförelsemånad hade använts och målet återförvisades till Tillväxtverket för ny handläggning. Då trodde Lars Klingström att pengarna skulle betalas ut. 

Lars Klingström: 

Då måste man ju få nån återkoppling, eller få rätt, få sitt stöd. Men efter Förvaltningsrättens beslut så är det tyst. Ingenting, har hörts om det.

Gunilla Nordlöf, generaldirektör Tillväxtverket:

Det är ju naturligtvis inte bra, och det beklagar jag. Vi ska höra av oss till företagen så att dom vet vad som händer med ärendena. 

Reporter: 

Men ska dom vänta då och se, om ni får prövningstillstånd i ett enda mål, så ska alla dom här vänta då i ett halvår eller ett år på det här akuta stödet? 

Gunilla Nordlöf, generaldirektör Tillväxtverket:

Jag måste be att få återkomma till dig med hur vi ska kommunicera med företagen. Men dom måste naturligtvis få någon sorts besked av oss, också under processens gång.

Reporter: 

Tycker du att Tillväxtverket har rätt att sätta sig över domstolar här, när det är laga kraft-vunna domar? Att ni kan säga, nej men det här, vi kör på ett annat sätt? 

Gunilla Nordlöf, generaldirektör Tillväxtverket:

Vi ska inte sätta oss över domstolar men under tiden som en rättslig process pågår så avvaktar vi slutlig bedömning.

Reporter:

Men du pratar ju om olika processer. Det här är ju avgjorda processer. Där ni inte, så att säga, ger dom här personerna rätt trots att dom har fått rätt i domstol. 

Gunilla Nordlöf, generaldirektör Tillväxtverket:

Jag kan inte svara mer än vad jag gör, att vi behöver kommunicera med dom företagen som lever i osäkerhet just nu hur, vad som ska ske i det här fallet. 

Bara under drygt tre månader fram till mitten av januari i år hittar vi ett 20-tal fall i förvaltningsrätten som visar att Tillväxtverket använder fel jämförelsemånad – företagare som har rätt till stöd blir utan eller får vänta på sina pengar. 

Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt: 

Det blir ju en helt absurd situation. Det sätter liksom hela systemet ur spel. Och i en drastisk situation där det är uppenbart att en myndighet inte fungerar alls, då måste ju helt enkelt regeringen kliva in och försöka sopa rent och börja om från början.

Reporter:

Men vad skulle regeringen göra mot Tillväxtverket?

Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt: 

Vad regeringen kan göra är att byta ut ledningen.

När Gunilla Nordlöf får frågor om domarna där Tillväxtverket gjort fel när det gäller jämförelsemånaden, ber hon om att få återkomma.

Gunilla Nordlöf, generaldirektör Tillväxtverket: 

Absolut. Och då kanske dom ligger, då kanske dom kommer att överklagas. 

Reporter: 

Men det är för sent, du har ju bara tre veckor på dig att överklaga. Det är ju redan laga kraft på dom, alltså. Då kan man inte överklaga en dom. 

Gunilla Nordlöf, generaldirektör Tillväxtverket: 

Vi behöver återkomma, helt enkelt. Jag behöver kolla med mina jurister hur vi ligger till i just den här frågan.

Fem dagar senare hör Gunilla Nordlöf av sig igen:

Gunilla Nordlöf, generaldirektör Tillväxtverket: 

Vi håller oss alltid till vad domstolen säger och till domar som har vunnit laga kraft, oavsett vad frågan handlar om. 

Reporter:

Men varför har ni fortsatt använda jämförelsemånad på ett annat sätt då, trots en mängd domar här, där domstolarna säger att ni räknar fel? 

Gunilla Nordlöf, generaldirektör Tillväxtverket: 

I många fall så handlar det inte bara om jämförelsemånad. Det är ganska få sådana fall, och det fall som vi har nu och där vi begärt prövning i högre instans.

Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt:

Det Tillväxtverket gör är ju ganska farligt egentligen, därför att det öppnar ju upp för ett antal skadeståndsprocesser. Om det är tydligt att man har gjort fel. Och här är det ju stora ekonomiska intressen som står på spel. Så att det, man skulle kunna ådra staten väldigt stora kostnader.  

Samtidigt som många företagare blir utan stöd betalar Tillväxtverket ut miljonbelopp i till företag som definitivt inte skall ha några pengar.

Ett fall handlar om en man som drev ett företag och trots stora skulder fick 1,8 miljoner kronor i stöd. Mindre än tre månader efter att ha kvitterat ut pengarna ansökte mannen om konkurs. Sen försvann både pengarna och företagaren. 

Advokat Karin Svensson har jobbat med konkursförvaltningen.

Karin Svensson, advokat:

Jag tycker det är lite märkligt om man ser på själva bakgrunden så har dom gett in en ansökan den 28 april i år, eller förra året. Och dagen därpå så har man beslutat att betala ut 1,8 miljoner; till ett bolag som dels var på obestånd, och dels kontrollbalanspliktigt. Och ja, också restförda för skatter för mer än 1 år tillbaka. Och om man tittar då i den här lagen så är det vissa saker som, ja, man ska inte få stöd om det går till på det sättet. 

Reporter: 

Vad skulle myndigheterna ha kunnat göra då, för att kontrollera det här? 

Karin Svensson, advokat: 

Ja, men det finns ju den här lagen om stöd vid korttidsarbete. Och jag tänker att då borde man göra en checklista, att man tittar om bolaget är på obestånd, inhämtar den senaste balansräkningen, tittar i årsredovisningen. Och redan i årsredovisningen för föregående år så stod det att dom var sena med skatter. Man kunde ha ringt till Kronofogden. Där framgick då att dom var restförda. 

Förvaltarberättelsen visar att mannens bolag har närmare 13 miljoner i skulder. 

Men det handlar inte bara om skulder – mannen är dessutom aktuell i ett internationellt polisärende.

Pontus Bergsten, kammaråklagare:

Det här ärendet handlade om en arresteringsorder, europeisk arresteringsorder, från Rumänien. För dom ville ha den här eftersökte överlämnad till Rumänien för avtjänande av ett fängelsestraff. 

Reporter: 

Vilka brott var han dömd för? 

Pontus Bergsten, kammaråklagare: 

Han var dömd för narkotikabrott och deltagande i en kriminell organisation till fängelse i fem år.

Mannen är häktad i sin utevaro och både polisen och konkursförvaltaren har sökt honom. Vi kommer att hitta honom på ett oväntat ställe.

Vissa som inte har rätt till stöd får pengar, samtidigt är det många som är i Maria Åboms situation som fått återbetalningskrav eller nekats stöd – på grunder som kan vara felaktiga.

Hon är nu skuldsatt och har svårt för att få det att gå ihop.

Maria Åbom:

Jag kommer stå och betala ränta på dom här pengarna. Vem ska betala det? Ska jag skicka den fakturan till Regeringskansliet, Tillväxtverket? Vem ska betala? Det är återigen, det är ingen som kommer kunna svara på det här. Så nånting måste jag ju göra. 

Reporter: 

Har du tänkt tanken att stämma staten här, eller? 

Maria Åbom:

Jag får nog kanske ta kontakt med en jurist och kolla vad man kan göra åt det här. Helt enkelt. För det här är ju uppåt väggarna fel.

Långa väntetider och felaktiga beslut kring jämförelsemånader är inte det enda som har gett företag stora problem. Flera vittnar också om tekniska problem hos Tillväxtverket som fått förödande konsekvenser:

Servitör:

Simon! Ta med några extra gastro-skedar ut, tack.

Martin Bergvall Nilsson är en välkänd krögare och lokal profil i Kalmar. 

Martin Bergvall Nilsson:

På nåt sätt skulle man ju hålla upp humöret mot personalen, minns jag liksom. Att vi hade väldigt mycket fokus på det. Och att vi också skulle hålla upp humöret mot gästerna, att man skulle liksom inte se på oss att det här var ansträngt, liksom. Det var den strategin vi hade i början vet jag, 

Den 24 april förra året fick företaget drygt en halv miljon i stöd för att kunna korttidspermittera personal på den här restaurangen.

Martin Bergvall Nilsson:

Vid det laget hade vi tappat 70 procent av omsättningen så det var ju liksom ett tillskott som var helt avgörande.

Efter tre månaders stöd måste alla företag göra en avstämning, en slags deklaration.

Martin Bergvall Nilsson: 

Då funkar det ju så att man signerar ju med mobilt bank-id. Och när jag tror då att jag har skickat in alla avstämningarna så berättar jag ju det för allihopa för det har ju varit liksom ett litet stressmoment där då, liksom, den rapporteringen. Ja, men nu är det liksom inlämnat och klart och så där.

Men fyra månader senare får han ett återbetalningskrav på en halv miljon.

Martin Bergvall Nilsson:

Och då får jag ju, jamen det är ju en panikångestattack när man inser, så jag kastar mig in på Tillväxtverkets hemsida och loggar in och ser ju då hur min avstämning ligger kvar där som ett utkast, liksom. Ja, så jag signerar ju direkt, liksom. Det tar mig två minuter att bara registrera mig med bank-id. Och tycker det är jäkligt märkligt då att den ligger kvar, för det är ju inte ambitionen, liksom. Men jag får ett mail från Tillväxtverket; tack, nu är din avstämning registrerad. Och så tänker jag, puh, skönt nu är det gjort liksom. Så jag skickar ju där och då direkt en överklagan och säger, ah, sorry, den låg som ett utkast, nu är den inne. Fint, tack, hej, ungefär.  

Men Tillväxtverket kräver ändå tillbaka pengarna. Avstämningen har kommit försent.

Martin Bergvall Nilsson:  

Ett felklick och en felsignering gör ju liksom att jag sätter hela det här bolaget i gungning. För det man ska veta med dom här 550 000 är att dom är ju redan utbetalda. Personalen har fått sin lön, vi har betalat arbetsgivaravgifter för dom pengarna, dom finns inte.

Anders Franzén: 

Alltså, ja, man hade ju lite sparat i bolaget, hade man ju lite, en liten buffert har man ju. Men jag trodde inte det här skulle bli så långvarigt.

I Växjö finns Anders Franzén som driver en skönhetsklinik. Han fick lite drygt 100 000 kronor i korttidsstöd.

Anders Franzén: 

Det var ju lite pappersjobb runt det. Men, och fick ju pengarna ganska snabbt, faktiskt, måste jag säga. Och då, sen började ju problemen, då.  

Den 30 juni fyllde han i deklarationen och trodde allt var i sin ordning. Men han får inga nya utbetalningar och efter någon månad ringer han upp Tillväxtverket.

Anders Franzén: 

Och då får jag ju kallduschen att, nej, vi har ju ingen rapportering från dig. Jo, det har ni, sa jag. Och den fanns ju, den låg ju på Mina sidor och allting sånt. Och jag provade att skicka den en gång till då när vi hade den personen i luren, och då går den igenom. Om det nu har varit överbelastning eller det har varit nåt tekniskt fel eller vad det nu har varit, det vet jag inte. 

Ett par veckor senare kommer ändå ett återkrav från Tillväxtverket på hela summan. Dessutom har det hela lett till nya problem.

Anders Franzén: 

Du får inte söka nya pengar förrän din rapport är godkänd. Så jag sitter i ett moment 22 att jag kan ju inte söka några nya pengar innan dom har godkänt min rapport.  

Bara under en tvåveckorsperiod i slutet av förra året fattade Tillväxtverket ett 50-tal beslut om återkrav som överklagades – samtliga dessa fall handlar om oklarheter kring signeringar med bank-id. Flera av företagarna beskriver hur de var inloggade på myndighetens hemsida, såg gröna bockar när de hade lämnat sina avstämningar och då uppfattade att allt var klart.

Martin Bergvall Nilsson:

Jag vill gärna kasta ljus på proportionerna, liksom. Alltså att det är, jag har inga problem att medge att jag har varit slarvig eller gjort fel om det är det som är fallet, liksom. Men att det tekniska misstaget, eller liksom, det ska kosta mig 550 000, det är ju liksom, det är sinnessjukt.  

Gunilla Nordlöf, generaldirektör Tillväxtverket:

Ja. Bank-id och signeringarna har fungerat bra för de allra flesta företag, men jag har också hört att det är några som har missat att signera sin handling, och att man heller inte riktigt har förstått det. Vi tycker att det är ganska så tydligt i våra instruktioner, men det är klart att vi tar till oss av sån här kritik och när vi hör talas om såna här problem så försöker vi att förtydliga och förbättra informationen, naturligtvis.

Men det handlar inte bara om oklarheter i samband med avstämningar.

Gunter Villman gjorde allting rätt men fick ändå ett återkrav.

Gunter Villman:

Först var det ju chock. Alltså, det, jag visste ju med mig själv att jag hade gjort det man skulle göra med avstämningen. 

När han gjorde avstämningen och skulle legitimera sig med Bank-id krånglade det, och när han ringde Tillväxtverkets tekniska support fick han beskedet att det var problem om man använde en av de vanligare webbläsarna.

Gunter Villman:

Jag tycker det är konstigt att en myndighet inte använder sig utav internationell standard, så att alla webbläsare kan komma i kontakt med myndigheterna. Jag signerade fem gånger, och femte gången så fick jag klartecknet och då (pust), då var det klart. 

Gunter Villman signerade sin avstämning med Bank-id inom utsatt tid

Ändå kom ett återkrav från Tillväxtverket med motiveringen att han inte hade inkommit med sin avstämning i tid.

Han överklagade, precis som Martin Bergvall Nilsson och Anders Franzén. Men Gunter Villman hade signerat med Bank-id och han kunde bevisa det.

Gunter Villman:

När jag gör nånting sånt där så tar jag en skärmdump. För att kunna ha, likadant om jag handlar på nätet, då tar jag en skärmdump på kvittot så att jag har allting tills jag får mailet som ger konfirmationen att köpet är genomfört. För där står ju samma uppgifter. Det är en säkerhetsgrej som jag har lärt mig efter många år. Och när jag hade skickat in den där då var ju saken biff egentligen för det visar ju svart på vitt att jag har gjort vad jag skall göra. 

Efter två månader drog Tillväxtverket tillbaka sitt återkrav. 

Vi fortsätter vårt sökande efter mannen som är på rymmen, eftersökt för att avtjäna fem års fängelse i Rumänien. 

Reporter:

Verkar inte vara någon här.

Vi vill ställa frågor om hans skuldtyngda företag som fick 1,8 miljoner av Tillväxtverket.

Det visar sig att han sitter i ett häkte i norra Finland.

Nu står han inför Helsingfors tingsrätt gällande utlämning till Rumänien – han är med på länk under förhandlingen.

Efteråt får vi möjlighet att prata med honom i advokatens telefon.

Efterlyste mannen:

At that moment when we did the application the company was entitled but just a week later it was this decision for my arrest

Reporter:

Tillväxtverket they decided to give your company support in 1.8 million crowns.  

Efterlyste mannen:

Yeah, I saw the email you sent to my lawyer but it needs to be discussed more on the subject so I will show you how this has happened and the company and so on. 

Reporter:

But you call me, you promise to call me next week then.

Efterlyste mannen:

Yes, yes.

Reporter:

Good. Okej.

Efterlyste mannen:

Okej.

Reporter:

Thank you.

Efterlyste mannen:

Bye.

Reporter:

Bye.

Men mannen hör aldrig av sig igen med någon närmare förklaring.

I konkursutredningen har hans anställda berättat att korttidstödet från Tillväxtverket inte har gått till personalens löner – och pengarna är i dag borta.

Karin Svensson, advokat:

Ja, troligtvis så kommer inte skattebetalarna få tillbaka dom här pengarna. 

Fallet visar hur Tillväxtverket betalar ut korttidsstöd trots att den sökande har stora skulder hos kronofogden.

Gunilla Nordlöf, generaldirektör Tillväxtverket:

Ja, jag känner inte till det enskilda fallet som du säkert förstår, och det låter ju nåt som, som vi behöver undersöka. Men i stort har dom här digitala kontrollerna fungerat, vad jag har sett.  

När vi fortsätter att granska Tillväxtverkets stöd hittar vi ytterligare brister.

Företagare har nekats stöd helt och hållet om det har saknats arbetsgivaruppgifter för en enstaka anställd.

Peter Österberg, tf rådman förvaltningsrätten:

Du måste titta på varje arbetstagares förutsättningar, vilka arbetstagare har deltagit, hur mycket har dom gått ner i arbetstid, vad har dom för lön? Och har dom eventuellt varit borta av nån annan anledning som till exempel sjukdom eller föräldraledighet.  

Reporter: 

Vad kan det få för konsekvenser om man gör som Tillväxtverket och inte gör dom här individbaserade granskningarna?  

Peter Österberg, tf rådman förvaltningsrätten: 

Ja, det kan ju leda till att stöd lämnas med felaktiga belopp eller inte alls, i värsta fall.  

Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt:

Det finns ju en princip som heter proportionalitetsprincipen som innebär att man, när man som myndighet ingriper i nåns sfär så ska det vara på ett proportionerligt sätt. Här verkar det ju vara så att vid minsta lilla fel vid ansökan så åker hela klabbet ut. Och så ska det ju inte vara. 

Bara i slutet av förra året slog förvaltningsrätten fast en mängd domar att Tillväxtverket brustit i att göra individuella prövningar.

Gunilla Nordlöf, generaldirektör Tillväxtverket: 

Det här var en fråga ganska tidigt i processen. Men efter, det här, efter den här domen att man behöver pröva alla individuellt alltid så gör vi det, såklart.

Reporter: 

Okej. Där följer ni domen då, va? Men ni gör inte det när det gäller jämförelsemånad. Vad är skillnaden, varför är det skillnad där? 

Gunilla Nordlöf, generaldirektör Tillväxtverket:

Det beror på om vi tycker, såklart i vår tolkning, vad som är möjligt och vad som är rimligt att göra. Och det kan ju vara så i det här systemet att en del saker som prövas rättsligt, där är man överens, det finns goda motiv, och naturligtvis så håller vi oss till det. I ett annat fall så kan det vara så att man faktiskt tycker att det behöver prövas i en högre instans. Och det här är exempel då, på dom här två olika fallen,  

Över fem tusen ärenden med företagare som klagat har samlats på hög hos Tillväxtverket. Och de får vänta i veckor, månader eller ännu längre på stöd.

För Maria Åbom i Mora hade det sett mycket ljusare ut idag om rätt jämförelsemånad hade använts. 

Hon har ingen aning om att Tillväxtverket faktiskt inte har följt lagen, men vi skall nu visa henne vad man säger på förvaltningsrätten i Stockholm om vilken jämförelsemånad som egentligen gäller i ett fall som hennes.

Peter Österberg, tf rådman förvaltningsrätten: 

Mm, om beslutsmånaden är april så räknar vi bara bakåt tre månader för att hitta den tredje månaden före – mars, februari, januari. Då är det alltså januari som är jämförelsemånaden. 

Maria Åbom:

What! Men dom har ju sagt december till mig hela tiden!

Reporter: 

Det är glasklart i det här fallet då? 

Peter Österberg, tf rådman förvaltningsrätten:

Ja, lagstiftningen pekar ut den tredje månaden före beslutsmånaden, så att det är bara att räkna. Det är inte en jättesvår operation. 

Maria Åbom:

Alltså mitt hjärta bara rusar nu. Alltså, skämtar du med mig?

Reporter: 

I det här fallet så har ju Tillväxtverket då hävdat att det är december. 

Peter Österberg, tf rådman förvaltningsrätten:

Ja, det är ju helt gripet ur luften.  

Maria Åbom:

Men, alltså hur, förklara för mig, snälla?

Reporter:

Man ska följa lagen och då räknar man ut jämförelsemånaden, Det ska vara tre månader innan beslut fattas.

Maria Åbom:

Okej. Det innebär ju, för att som du säkert förstår så har jag vänt och vridit på det här i mitt huvud nu hur länge som helst. Och jag har ju liksom tänkt att jag, det är ju hur mycket pengar som helst vi pratar om. 

Reporter: 

Vad blir skillnaden om man räknar på december istället för januari som jämförelsemånad för dig? 

Maria Åbom:

I restaurangbranschen jobbar man ju ofta på timme. Och då har ju dom här personerna jobbat i december, men det syns ju först i januari när man gör en, när skickar in arbetsgivaravgifterna åt dom. Så hade dom gjort, tagit i januari, då hade det ju inte varit något problem. Då hade jag ju inte behövt hållit på med dom här överklagandena och vänta på det här. Men, det är ju väldigt många personer som har fallit mellan stolarna här nu. Som vi har rätt att få stöd för. 

Pandemin slog till hårt mot företagen och stödet från Tillväxtverket skulle hjälpa

– men så blev det inte för alla.

Flera som har varit berättigade till stöd har blivit utan.

En del har överklagat och fått rätt – men merparten av de mer än 80 000 beslut som har fattats av Tillväxtverket har aldrig passerat en domstol.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.