Huliganism fortsatt problem för fotbollen

Uppdaterad
Publicerad

I helgen är det dags för premiär för fotbollsallsvenskan. På Långfredagen tar nykomligen Trelleborg emot IFK Göteborg på Vånga-vallen, och i Stockholm blir det derby direkt: allsvenska debutanten Brommapojkarna mot Djurgården på Råsunda.

Men trots att serien inte ens börjat har problemen med supporterbråk redan drabbat fotbollen.

Förra helgen möttes våldsamma ”anhängare” till AIK och Djurgården i omfattande bråk. Fyra personer fördes tilll sjukhus, sedan hundratalet huliganer gjort upp om att träffas för att slåss, bl.a. i Rålambshovsparken i Stockholm

Ett hundratal poliser fick sättas in för att stävja bråket.

Gängen gör upp

Bråken hade alltså ingen som helst anknytning till någon aktuell match. Gängen hade helt enkelt gjort upp om att slåss.

Stockholmspolisens operativa chef Mats Vangstad beskriver helgens sammandrabbning med meningen ”mycket berusade, mycket narkotika, mycket grovt våld”.

Vangstad poängterade i samband med kravallerna att polisen varit framgångsrik när det gäller att jobba ihop med de arrangerande klubbarna och hålla våldet borta från matcherna.

Nu gäller det att komma åt de gäng som kommit överens om att slåss, vilket är svårt – det kan ske var som helst, understryker Vangstad.

Ett dödsfall

Det hittills enda dödsfallet som direkt följd av fotbollshuliganism i Sverige, när IFK Göteborgs-anhängaren Tony Deogan sensommaren 2002 skadades så allvarligt att han senare avled, inträffade också vid en uppgörelse långt från matcharenan.

Det var grupper av Göteborgs- och AIK-huliganer som drabbade samman vid Högalidsparken på Södermalm i Stockholm, miltals från Råsunda där de båda lagen möttes.

Fotbollförbundets ordförande Lars-Åke Lagrell såg efter de senaste bråken ingen koppling till fotbollens allsvenska utan menar att det handlar om ”vilka gäng som helst”.

-Det där är ju ett gängslagsmål, på en dag när det inte spelades fotboll, sade Lagrell.

Även på arenorna

Det betyder inte att arenorna varit förskonade från våld. De senaste säsongerna har bjudit på flera uppmärksammade våldsutbrott. I höstas stopapdes ett Stockholmsderby, när Hammarbysupportar stormade planen på hemmaarenan Söderstadion.

Innan detta hände hade hade saker kastats in från såväl Hammarby- som Djurgårdssektioner, och till sist fick domaren nog och stoppade matchen. Båda lagen bötfälldes och Hammarby tilldömdes en poängförlust.

Ett par säsonger tidigare stoppades ett derby mellan AIK och Hammarby på Råsunda när AIK-fans försökte storma planen. Den matchen kom dock igång efter bortemot en timmes avbrott.

”Samma människor”

Och listan kan göras längre. Det är inget vågat tips att den förlängs ytterligare i år.

Polisen och förbundet har mötts inför säsongen – bland annat har polisen kunnat påverka vissa matchdatum för att ha tillräckligt med resurser att tillgå. Den gamla frågan om vilket ekonomiskt ansvar klubbarna bör ta ska utredas av rikspolisstyrelsen.

Många klubbar har, med stöd av polisen, ansökt om tillstånd för övervakningskameror på arenorna. Enligt Vangstad skulle det göra nytta även om de stora bråken inte sker där.

-Det är samma människor som bråkar i samband med matcher, säger han.

Vangstad säger att Stockholmspolisen har ”rätt så bra kontroll” på vilka som slåss. Om det räcker för att verkligen kunna hindra dem, återstår att se.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.