SVT Nyheter har tidigare berättat om att det nästan uteslutande är sexualbrottsoffer som beviljas rättshjälp vid brott utomlands. Men rättshjälp kan fås även för rättsliga tvister i Sverige, huvudsakligen för vårdnads- och arbetsrättsliga tvister.
När den nuvarande rättshjälpslagen trädde i kraft 1997 var det tänkt att personer som hamnade i en rättslig tvist skulle få hjälp med kostnaderna genom sin försäkring. Samtidigt hade man möjlighet att söka ersättning för advokat/jurist om ens ekonomiska underlag (inkomster och tillgångar minus skulder och försörjningsbörda) var max 210 000 kronor. Några år senare höjdes taket till 260 000, men därefter har beloppet legat stilla.
Eftersom taket inte har skrivits upp i takt med inkomstökningen i samhället har det blivit allt svårare att beviljas rättshjälp.
Har utretts under åren
Under åren har det talats om att höja taket – men inget har hänt.
Så sent som 2014 föreslog en statlig utredning att inkomstgränsen för rättshjälp skulle höjas till 400 000 kronor. Utredaren K-G Ekeberg menar att tanken när lagen kom var att taket regelbundet skulle skrivas upp för att hålla jämna steg med penningvärdesförändringen. Utgångspunkten var att 80 procent av befolkningen – däribland medelklassen – skulle omfattas av rättshjälp, men 2014 var siffran nere i 43 procent.
Han är mycket kritisk till att den rödgröna regeringen inte har genomfört höjningen.
– Jag blev rent förbannad över att regeringen bara fimpade det. Man kan fråga sig om inte hela systemet med rättshjälpslagen förfaller om man utesluter en så stor del av svenska folket.
Vill höja taket
Antalet beviljade ärenden har visserligen legat på ungefär samma nivå sedan 1997, omkring 6 000–7 000, men samtidigt har befolkningen ökat med omkring 1,4 miljoner.
Advokat Mia Edwall Insulander, som tillträder som ny generalsekreterare för Advokatsamfundet i sommar, anser att det är rimligt att talet höjs.
– Jag tycker att det är en rättssäkerhetsfråga. Det här gör att många inte kan få sin rätt tillgodosedd för att man inte har råd med ett juridiskt ombud. Beräkningsunderlaget borde höjas så att det motsvarar en medellön. Det är inte rimligt att maxbeloppet ligger kvar på samma nivå som för 20 år sedan, säger hon.
Planerar inga åtgärder
SVT Nyheter har sökt justitieminister Morgan Johansson (S) för en kommentar. Han vill inte ställa upp på en intervju, men hans pressekreterare Sofie Rudh skriver i ett mejl att ”grundtanken med rättshjälpssystemet är att behovet av ekonomiskt bistånd till rättsligt biträde i första hand ska tillgodoses på annat sätt än genom statlig rättshjälp”.
Hon skriver att inga åtgärder planeras för närvarande.
”Tanken är att de som själva kan stå för sina processkostnader ska göra det medan de som har det sämre ställt ska kunna få bistånd av staten. Med den nuvarande inkomstgränsen på 260 000 kr säkerställs att de med störst behov får hjälp med ombudskostnader.”