-Patienten får väga fördelar mot nackdelar. Det gäller att informera sig väl om vilka odds man har att slippa glasögon och vilka risker som är behäftade med operationen, Per Fagerholm, professor på ögonkliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping.
Han gjorde en utvärdering av olika ögonlasermetoder för den statliga myndigheten SBU:s räkning 2007. Han uppskattade då att det gjordes 6.000-7.000 operationer årligen i Sverige.
Ökat snabbt
Nu görs uppemot 20.000 operationer per år, enligt Anders Granberg, ögonkirurgispecialist och verksamhetschef på ögonlaserföretaget Memira.
-Sverige har varit avvaktande och hakat på trenden ganska sent. De sista fem åren har det ökat snabbt, säger Anders Granberg.
Memira gör cirka 10.000 operationer, Globen Ögonklinik ungefär 3.000, Vårda Ögonklinik cirka 3.000, Capio Medocular omkring 2.000 och Ögonlasern cirka 1.400 operationer. Sedan finns det även en rad mindre aktörer.
Kan få problem
Risken att bli blind är minimal. Infektioner är en av de svårare komplikationerna, men de är ovanliga.
Däremot får vissa göra om operationen en eller flera gånger för att få ett bra resultat, och en del slipper fortfarande inte linser eller glasögon. Det finns också fall där patienter till exempel får problem med torra ögon, bländning eller sämre mörkerseende.
-Torra ögon är ganska vanligt i befolkningen. Det kan till exempel finnas patienter som kanske hade fått torra ögon senare i livet ändå som utvecklar det efter en operation, säger Per Fagerholm.
Många får bra syn
Fagerholm kom i sin utvärdering fram till att de flesta slipper glasögon efter en operation. Bäst blir resultatet för personer med närsynthet upp till -6 eller översynthet på upp till +3,5.
Av personer med måttligt närsynthet som genomgår lasik, den vanligaste metoden, får 96 till 99 procent 0,5 eller bättre syn, tillräckligt för att klara körkortskraven. Mellan 80 och 90 procent av patienterna får en synskärpa som är 1,0 eller bättre, enligt studien.
Bland personer som har större synfel än så får en lägre andel ett gott resultat. Riskerna för biverkningar är dessutom större.
Är det några som ska fundera en extra gång är det alltså personer med större synfel.
-Det finns ju alternativa metoder när man har ett stort synfel. Man får resonera med sin doktor om man ska göra något över huvud taget, säger Fagerholm.
TT
Fakta: Lasik vanligast
* Den vanligaste typen av laseroperation i dag är så kallad lasik.
* Operationen bekostas av patienten själv och kostar cirka 30.000 kronor för båda ögonen.
* Den går till så att kirurgen skär ett tunt skikt av hornhinnans yttre lager med hjälp av laser (så kallad femtosecond eller FS lasik) eller med en motordriven precisionskniv (lasik).
* Fliken viks sedan undan och hornhinnan omformas. Därefter viks den tillbaka för att läka fast.
* Efter en vanlig lasikoperation kan patienten behöva vara hemma från jobbet i cirka tre dagar.
* När SBU gick igenom tre olika sorters lasermetoder rekommenderades lasik, bland annat eftersom rehabiliteringen efteråt går snabbare.
* Alla kan dock inte göra lasik, till exempel personer med stora synfel eller tunn hornhinna.
* Resultaten blir oftast bäst för personer måttlig närsynthet.
* Efter en lasikoperation får 96-99 procent av personer med närsynthet upp till -6, den synskärpa som krävs för körkort. Motsvarande resultat vid måttlig översynthet är 87-97 procent.