Det är inte särskilt överraskande att samtalen mellan LO och Svenskt Näringsliv kärvar. Avståndet mellan deras sätt att se på vad som bör göras och vad som är möjligt att komma överens om är stort.
Mer lönespridning
Svenskt Näringsliv har alltid tyckt att lönespridningen, skillnaden i lön mellan de lägst och de högst avlönade, är alltför liten. Deras medlemsföretag vill i snart sagt varje avtalsrörelse se sänkta ingångslöner, eller i varje fall att ingångslönerna inte höjs i samma takt som för anställda som har jobbat några år.
Första jobbet kan gärna vara lågt betalt, det är ett sätt att få in en fot på arbetsmarknaden, men det ska vara möjligt att göra lönekarriär.
”Bättre att ha ett jobb att gå till även om lönen är låg än att inte ha något jobb alls”, brukar det heta.
LO vill utjämna
LO vill å sin sida utjämna löneskillnaderna. När det ska förhandlas om löneökningarna brukar LO-förbunden alltid kräva särskilda satsningar på dem som har lägst inkomster.
”Det ska vara möjligt att leva på sin lön, man ska inte behöva två jobb för att klara sig.” Ungefär så brukar argumentationen låta. Där finns också en rädsla för att om ingångslönerna sänks kommer det att innebära en press neråt på alla löner. Och att kollektivavtal mellan fack och arbetsgivare ska finnas är närmast en helig princip.
När Svenskt Näringsliv i samtalen lanserade idén om en särskild anställningsform för lågutbildade med heltidsarbete för 75 procent av kollektivavtalets lägstalön, slopade arbetsgivaravgifter och inga krav på kollektivavtal är det därför inte förvånande att LO är avvisande.
Ser illa ut
Nu säger LO-ledningen att man, trots vad arbetsgivarna föreslagit, är beredd att fortsätta att samtala, även om det kan handla om branschvisa överläggningar. Det ser förstås illa ut att vara den som lämnar förhandlingsbordet när det handlar om en så viktig fråga som jobb för nyanlända. De har ofta har kort utbildning och riskerar att förbli i långvarig arbetslöshet.
För att eventuella fortsatta samtal över huvud taget ska leda till någon vart måste nog regeringen vara beredd att bidra med någonting som sänker lönekostnaden för den som anställer en lågutbildad, till exempel genom sänkta arbetsgivaravgifter.
Tidigare eftergift
Det har hänt att LO-förbund gått med på att sänka inkomsten i kombination med förkortad arbetstid eller utbildning på deltid. IF Metall träffade (när Stefan Löfven var förbundsordförande) i samband med finanskrisen 2009 tidsbegränsade krisavtal om sänkt inkomst (timlönen var densamma) för att undvika uppsägningar.