Finansminister Magdalena Andersson (S) gav en rosenskimrande bild av svensk ekonomi när vårbudgeten offentliggjordes på måndagsförmiddagen. Budgetpresentationen hade klara drag av socialdemokratisk valupptakt. Enbart sådant som kan tolkas som positivt för regeringen togs upp.
Enligt finansministern pekar i princip alla kurvor åt rätt håll. Tillväxten är fortsatt stark, sysselsättningen rekordhög och statsskulden på historiskt låga nivåer samtidigt som allt färre svenskar är beroende av bidrag, för att ta några exempel ur Magdalena Anderssons presentation. Dessutom ökar antalet anställda inom välfärden efter fyra år av socialdemokratiskt styre, framhöll finansministern.
”Håller fast vid ljus beskrivning”
Och visst ser läget för svensk ekonomi bra ut i regeringens prognoser. Mycket talar för att vi nu passerat konjunkturtoppen, men en oväntat stark ekonomisk uppgång inom euro-området kan förlänga högkonjunkturen ytterligare. Å andra sidan skulle ett globalt handelskrig kunna få rakt motsatta effekter.
Vi vet heller inte hur omfattande konsekvenserna blir av Storbritanniens utträde ur EU. För svensk del finns också orosmoment. Den stora är förstås hushållens skuldsättning och riskerna med upptrissade fastighetspriser. Ekonomiska bedömare har dessutom redan ifrågasatt regeringens optimistiska prognoser för de kommande åren.
Oavsett vad håller finansministern fast vid en mycket ljus beskrivning av utsikterna för svensk ekonomi. Förändras inte denna prognos kommer det alltså att finnas gott om utrymme för vallöften inför valet i september.
Enligt regeringens prognoser växer reformutrymmet framåt 2020-2021, vilket innebär att vi kan räkna med ett socialdemokratiskt valmanifest i augusti med reformer på totalt 30-50 miljarder kronor. Detta förutsätter förstås att inte konjunkturen dessförinnan visar tecken på att dyka.
Regeringen satsar på välfärden
Det ekonomiska utrymme som regeringen alltså ser redan i dag vill man inte använda eller peka ut i denna vårbudget utan spara till den kommande valrörelsen. Därmed sätter vårbudgeten också ramarna för valdebatten.
För Socialdemokraterna kommer det framför allt att handla om satsningar på välfärden, inte minst då sjukvården som står högt på väljarnas agenda. Socialdemokraternas önskedröm är en valrörelse där partiets välfärdssatsningar kan ställas mot de borgerliga partiernas förslag att sänka skatterna.
Ett annat område där det kan förväntas ytterligare satsningar är polisen. Väljarnas oro för brottsligheten har ju fört upp frågan om lag och ordning i topp på väljarnas agenda. Här har politikerna lovat uppemot 10 000 fler anställda inom polisen, och en hel del av det budgetutrymme som nu kan skönjas kommer att tas i anspråk när dessa löften ska finansieras.
Oppositionen i riksdagen kritiserar också regeringen för att inte tidigare ha gått in med mer resurser för att stärka polisen i ett läge där den organiserade brottsligheten och gängkriminaliteten blivit ett allt större problem.
”Finns smolk i glädjebägaren”
Även om det ekonomiska läget är gott för svensk del finns det alltså smolk i glädjebägaren för finansministern. Det finns fler exempel. Klyftan mellan inrikes- och utrikesfödda på arbetsmarknaden är alarmerande djup och har inte minskat under den rödgröna regeringen, snarare tvärtom. Arbetslösheten bland utrikesfödda är skyhög jämfört med bland inrikesfödda.
Regeringens stolta arbetslöshetsmål är ett annat sorgebarn för Magdalena Andersson. Enligt Socialdemokraternas vallöfte inför förra valet skulle Sverige senast 2020 ha EU:s lägsta arbetslöshet. Men inte ens ett mirakel lär räcka här.
Trots den goda utvecklingen på svensk arbetsmarknad har Sverige under mandatperioden halkat ner några placeringar till en föga smickrande 17:e plats i EU. Även om Sverige presterar bra på arbetsmarknaden, gör alltså flera EU-länder det klart bättre.
Här kan man förstås invända att Sverige tagit emot fler flyktingar än andra EU-länder och att sysselsättningsgraden är högre här, och det är självklart en del av förklaringen. Men så länge regeringen envisas med att hålla fast vid sitt trubbiga mål kommer den självfallet att utvärderas utifrån det.
”Faktiskt inte bara sol på himlen”
Frågan som hänger i luften är också hur väl förberedd svensk ekonomi är för en konjunkturnedgång? Hushållen är högt belånade och en bostadsbubbla som spricker skulle riskera att snabbt slå hårt mot hela samhällsekonomin.
Många ekonomiska experter har länge krävt nedtrappade ränteavdrag för att försöka minska hushållens skuldsättning, men hittills har regeringen valt att inte lyssna på dessa krav. En viktig förklaring är att så länge det inte finns en bred samsyn över blockgränsen kring detta kommer nog ingen regering att våga göra något. Särskilt inte när ett val närmar sig.
Så trots det goda ekonomiska läge som finansministern så utförligt berättade om i dag är det faktiskt inte bara sol på hela himlen, utan också en hel del moln.