”För enskilda personer så får det inte så väldigt stor betydelse. Så mycket pengar handlar det inte om ..” Foto: Fredrik Sandberg/TT

Analys: ”Rika kommuner förlorare när utjämningen görs om”

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Fattiga kommuner på landsbygden ska få mer, rika kommuner i Stockholmsområdet ska få mindre. Så vill statsminister Stefan Löfven förändra den ekonomiska utjämningen mellan landets kommuner. Hans förhoppning är att det ska hejda avfolkningen på landsbygden, men om så verkligen kommer att ske är högst oklart.

Mats Knutson

Inrikespolitisk kommentator

Urbaniseringen har pågått under lång tid och få saker pekar på att den kommer att brytas. De senaste decennierna har den statliga närvaron minskat påtagligt på många håll runt om i landet. Försäkringskassan har lagts ner på många platser. Arbetsförmedlingens kontor har stängts. Postkontoren har försvunnit, bankerna har stängt många av sina lokalkontor. Affärer har slagit igen, liksom bensinmackar.

Samtidigt har storstadsområdena växt kraftigt, inte minst Stockholm. I storstäderna har nya jobb växt fram samtidigt som bruksorterna runt om i landet förlorat arbetstillfällen.

Får politiska konsekvenser

Det här är en utveckling som naturligtvis får politiska konsekvenser. En känsla av utanförskap i avfolkningsbygder skapar missnöje och påverkar politiska val.

Statsminister Stefan Löfven har länge rest runt i landet, ofta på glesbygden, för att visa att han bryr sig om dessa områden och dessa väljargrupper.

Förslaget att förändra en viktig del i det kommunala skatteutjämningssystemet ska ses i ljuset av detta. Statsministern vill visa att han inte bara talar om detta, utan att han faktiskt också gör någonting.

Konkret handlar det nu om att tre miljarder kronor ytterligare ska föras över från rika kommuner till fattiga kommuner. Stockholm kommer att bli den stora förloraren på detta förslag och beräknas förlora 1,5 miljarder kronor.

Ska börja gälla första januari

Björneborg, en ort som drabbats hårt av minskande befolkning, var platsen för statsministerns sommartal. Björneborg ligger i Värmland, som enligt statsministern skulle få 250 miljoner kronor mer om det här förslaget blir verklighet.

Och det blir det sannolikt. Budgetförhandlingarna med Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna är visserligen inte klara ännu, men det är svårt att se att statsministern skulle våga offentliggöra sitt förslag om han inte först fått godkänt av sina samarbetspartier.

Det uttalade målet är att det nya systemet ska börja gälla den 1 januari 2020, alltså om mindre än ett halvår. Det brinner alltså i knutarna. En lagrådsremiss ska presenteras inom kort och därefter en proposition innan riksdagen kan fatta beslut.

Vill hejda avfolkningen

Skatteutjämningssystemet består av flera delar, alla med syftet att utjämna de ekonomiska skillnaderna mellan olika kommuner beroende på bland annat befolkningsstrukturen. En av dessa delar är den så kallade kostnadsutjämningen och det är den regeringen nu vill ändra.

En större andel av pengarna i detta system ska gå till kommuner med gles befolkning. Mer hänsyn ska också tas till socioekonomiska faktorer.

Statsministerns förhoppning är att åtgärderna ska bidra till att hejda avfolkningen på landsbygden genom att kommunerna får mer resurser för offentlig service.

Frågan är dock hur verkningsfullt detta förslag kommer att bli. Åtskilliga insatser för att bromsa avfolkningen på landsbygden har genomförts sedan 1960-talet, men trots detta har flyttlassen fortsatt att gå till storstadsområdena.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.