-Vi ser att den grova ekonomiska brottsligheten ökar och blir grövre, säger Ekobrottsmyndighetens generaldirektör Eva Fröjelin.
Det handlar till exempel om skatte- och bokföringsbrott i samband med konkurser, och bedrägerier där man lurar till sig pengar ur den statliga lönegarantin.
-Företag blir mer och mer brottsverktyg, det är en utveckling vi ser, säger Eva Fröjelin.
Större möjligheter till fusk
Hon anser att en stor del av ökningen beror på att fler ekobrott upptäcks, men säger också att den fria rörligheten över gränserna och regeringens insatser för att underlätta för företagande har skapat större möjligheter till fusk och brott.
-Vi ser allt oftare kopplingar mellan fuskande företag och stora, etablerade företag. Inom framför allt byggbranschen drivs projekten med allt längre kedjor av underentreprenörer.
Det betyder att bolagen som lägger anbud och får uppdrag, ibland av stat och kommun, själva har alla papper i ordning, men kan ge bra pris därför att de anlitar underentreprenörer i flera led som kan vara oseriösa.
”Privatiseringen skapar nya brott”
Men Ekobrottsmyndigheten ser också ekonomisk brottslighet i nya sektorer.
-Man kan också se att privatiseringen av offentlig verksamhet har gett brottslingar nya möjligheter, säger Eva Fröjelin.
-Assistansbedrägerier är ett sådant exempel. När det gäller vård och skola måste kvalitetskraven vara tydligare så att man granskar bolagen och hur det ser ut bakåt, innan man ger uppdragen.
Kristina Lagerström
kristina.lagerstrom@svt.se