Mariestad startar nu sitt första egna boende för ensamkommande flyktingbarn. Foto: SVT

Migrationsverkets krav kan riskera barns säkerhet

Uppdaterad
Publicerad

De skärpta kraven på kommunerna att ta emot ensamkommande flyktingbarn kan innebära risker. Det säger bland andra Rädda barnen och efterlyser skärpta kontroller.

Förra året stiftades en ny lag om hur ensamkommande barn ska anvisas en kommun att bo i. Den är formulerad i fyra steg där det fjärde steget innebär att kommuner tvingas ta emot barn oavsett hur många de tagit emot tidigare i år (se faktaruta). Det hårdare kravet på kommunerna gäller från 13 juli fram till årsskiftet.

Ett misslyckande

– Detta är säkerhetsventilen i systemet. Här placeras barnen ut utan någon gräns, säger Migrationsverkets tf generaldirektör, Mikael Ribbenvik.

Som SVT Nyheter tidigare berättat innebär regeländringen att en del kommuner tvingas tänja på sin vanliga praxis och placera de ensamkommande barnen i familjer som tidigare inte skulle ansetts lämpliga, till exempel de som har betalningsanmärkningar eller är trångbodda.

Sveriges kommuner och landsting, SKL, skräder inte orden när de kallar Migrationsverkets skärpta krav som ett misslyckande.

– Att staten tvingas använda tvång beror på att den lösning staten tidigare haft varit undermålig. Det är ett underdimensionerat system, det är underfinansierat från staten. Det gör att man hamnat i ett sorts trångmål, och behövt använda tvångslösningar, säger Hans Karlsson, chef för avdelningen för vård och omsorg på SKL.

Okonventionella metoder

Hur långt kommunerna tvingas sträcka sig är svårt att säga på förhand. Det säger Christel Lood, tf förvaltningschef i Halmstad – en kommun som tvingats sänka ribban för vilka familjer som är lämpliga att placera barnen hos.

– Det går inte att svara på generellt. Vi måste titta på varje enskilt fall när vi gör våra bedömningar om ett boende är lämpligt, säger Christel Lood, tf enhetschef i Halmstads kommun.

Därför måste kommunen nu ta till okonventionella metoder för att hitta familjehem.

– Det är ett extrem läge och det kommer att innebära att vi får göra avkall på vissa delar. Vilka de blir, får vi titta på. Vi måste försöka hitta lösningar som är rimliga och säkra så långt det är möjligt, även om det inte är optimalt, säger Christel Lood.

– Hur hur väl vi än utreder så kan man aldrig ge garantier. Även om vi utreder utifrån lite andra förutsättningar nu betyder det inte att vi inte bedömer lämpligheten.

Christel Lood säger att man istället kommer göra tätare uppföljningar men att det samtidigt kommer att innebära prioriteringar som kan påverka andra kommunala verksamheter.

Risk att sänka krav

I en familjehemsutredning ingår bland annat att lämna utdrag från polisens misstanke- och brottsregister samt från socialregistret. Ibland får man även lämna utdrag från försäkringskassan och kronofogdemyndigheten.

Men nu kan alltså kommunerna tvingas tumma på de krav man normalt ställer på familjer för att ta emot barn för att de snabbt måste hitta boenden.

– Det är klart att det finns risker om man sänker kraven på familjehem. Men det är också viktigt att barn inte skickas runt i onödan och att kontroller sker regelbundet och systematiskt, säger Sara Granath, sakkunnig på Rädda barnen.

Sara Granath påpekar att det är viktigt att Socialtjänst och Gode män är närvarande och följer barnens situation under hela placeringstiden.

och att man lyssnar på barnen i fall de skulle fara illa. Det är också av vikt att ge familjehemmen utbildning och vägledning.

– I den bästa av världar skulle fler ställa upp med familjehem så att tillgången på godkända familjer skulle bli större. Men det allra viktigaste är att barnen kommer till tals, säger Sara Granath.

Större flexibilitet

Även om det är tufft för kommunerna menar arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S), som även har hand om integrationsfrågor, att lagstiftningen fungerar bra och bedömer att även kommunerna tycker att fördelningen fungerar väl.

– Det kommunerna efterfrågar är att man lagstiftningsmässigt ändrar så att det finns större flexibilitet i var ensamkommande barn kan bo. I dag är man i princip hänvisad till HVB-hem (Hem för vård eller boende), vilket är ruskigt dyrt och inte alltid det bästa, säger hon.

Under årets första sex månader kom 4.544 barn till Sverige för att söka skydd vilket innebär en ökning med ungefär 85 procent i jämförelse med samma period i fjol. Under 2015 räknar Migrationsverket med att 8.000 barn kommer att söka sig till Sverige.

Det är på grundval av detta som Migrationsverket skärper tillämpningen av lagen om anvisning av barn.

– Migrationsverket kan ju inte be barnen vänta på Öresundsbron, säger Mikael Ribbenvik.

Migrationsverket anvisar en kommun som ska ansvara för barnets boende och omsorg i det första av nedanstående fyra steg som är möjligt.

1. I första hand anvisar Migrationsverket en kommun där barnet har eller anses ha en viss anknytning. Det kan till exempel vara att barnet har släktingar som bor i kommunen.

2. Saknar barnet anknytning till en viss kommun, anvisar Migrationsverket istället en kommun som har en överenskommelse om mottagande och som har en tillgänglig och ledig plats.

3. Om barnet saknar anknytning till en kommun och om det inte finns en kommun som har en ledig plats enligt överenskommelse om mottagande, sker en anvisning till

• kommun som saknar överenskommelse om mottagande

• kommun som har en överenskommelse men som inte har påbörjat mottagandet ännu

• kommun med överenskommelse som gäller för färre platser än kommunens fördelningstal.

4. Om det kommer många fler barn till Sverige än beräknat så kan det bli aktuellt att anvisa enligt steg fyra, det vill säga till alla kommuner i Sverige. Då anvisar Migrationsverket en kommun som ska ansvara för barnets boende och omsorg i tur och ordning utifrån samma faktorer som styr fördelningstalen för att få en jämn fördelning mellan kommunerna.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.