Är rötmånaden en myt?

Uppdaterad
Publicerad

Mellan 23 juli och 23 augusti står solen i lejonets tecken. Då infaller enligt traditionen rötmånaden och då sägs det vara extra stor risk att bli matförgiftad. Men blir maten verkligen snabbare dålig under rötmånaden än under en värmebölja i till exempel juni?

-Nej, egentligen inte. Det viktiga är temperaturen. Det är naturligtvis lika illa om det är varmt tidigare på året, säger Mats Lindblad, mikrobiolog på Livsmedelsverket.

Däremot visar statistiken att matförgiftningar är vanligare på sensommaren och under tidig höst. Varför det är så är lite oklart men enligt Mats Lindblad kan det bero på att mängden bakterier i naturen är större då och att vissa djur finns i större mängd.

Det var värre förr

Förr i tiden innan det fanns riktiga kylskåp var rötmånaden något betydligt allvarligare. Då förvarade man maten i jordkällare eller i is som man bevarat sedan vintern i sågspån. Men vid den här tiden på året var isen slut och jordkällarna hade blivit varma.

Mats Lindblad kan inte nog understryka vilken förträfflig uppfinning kylskåpet är. Att förvara maten så mycket som möjligt i kylskåp är grundregeln när det är varmt.

Bananflugor ofarliga

Ett tecken på att rötmånaden har kommit är att bananflugorna dyker upp i fruktskålen. Bananflugorna må vara irriterande men farliga är de inte. Det är ”riktiga” flugor som varit på ”fel ställe” som sprider bakterier.

-Flugor har ofta varit på dass eller i husdjurens avföring. Tyvärr är det så att våra husdjur är stora bakteriebärare, säger Mats Lindblad.

Vad ska man göra?

Vad ska man då göra för att minska riskerna under rötmånaden förutom att låta maten stå framme så lite som möjligt?

-Var extra noga med att tvätta händerna. Handsprit kan hjälpa till lite extra men grundläggande handtvätt är det viktigaste, säger Mats Lindblad, som dock är väl medveten om att det kan vara svårt om man lever under primitva förhållanden i till exempel sommarstugan.

Ett annat viktigt råd är att inte lägga tillbaka det färdiggrillade köttet på tallriken där det ligger rått kött.

-När man tillreder kött dör bakterierna. Då är det inte så bra att lägga det tillsammans med det råa så att bakterierna så att säga kommer tillbaka innan man äter.

Salami och bröd

Är det några matvaror som klarar sig bättre än andra i värmen?

-Frukt, grönsaker och bröd behöver inte stå kallt. Det blir ju till slut mögligt men det ser man ju.

Även hårda ostar klarar sig bra. Att de ”svettas” är inget farligt och blir de lite mögliga är det heller inget problem.

-Det är ofta bara att skära bort den mögliga ytan, säger Mats Lindblad.

Kanske lite förvånande klarar sig vissa charkuterier bra i värmen.

Det gäller till exempel klassisk svensk prickig korv och dess kontinentala motsvarighet salami.

Det beror på att mjölksyrajäsning används vid tillverkningen. Då sänks pH-värdet och de farliga bakterierna trivs inte.

Skalade ägg

Mats Lindblad varnar bland annat för sådant som man tillreder med händerna. I en sallad med ägg som man skalat för hand finns det massor med bakterier som frodas i värmen.

Hur är då med mjölken och bäst-före-datumet?

-Mjölken ska stå framme så lite som möjligt men förvarar man den i max åtta grader i kylen ska den stå sig till bäst-före-datumet. Är det kallare i kylen, t ex 4-5 grader, står den sig längre.

-Luktar eller smakar mjölken konstigt så släng den. Annars kan man dricka den även efter bäst-före-datumet. Släng inget i onödan, säger Mats Lindblad.

Örjan Magnusson

Rötmånaden

Redan de gamla grekerna, romarna och egyptierna noterade att det var något särskilt med perioden 23 juli till 23 augusti.

Man trodde till exempel att hundar kunde bli galna då.

Man konstaterade också att människor kunde bli apatiska och loja och man ansåg därför att Sirius, hundstjärnan, hade en menlig inverkan på människor.

Förr i tiden trodde man också att det under rötmånaden föddes vanskapta kalvar och andra missfoster.

Rötmånaden kallas även hunddagarna – på engelska dogdays.

Livsmedelsverket

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.