Under förra året sjönk arbetslösheten marginellt från 8,1 till 8,0 procent. Men det skedde ändå dramatiska förändringar som gör att den svenska arbetsmarknaden blir allt mer tudelad.
Blir allt fler
Det skapades många nya jobb men de gick framför allt till dem som står närmast arbetsmarknaden. De grupper som har svårast att få arbete blir allt fler och utgör nu en allt större andel av de arbetslösa.
– Våra resurser räcker inte till för att möta de utmaningar vi står inför, säger Arbetsförmedlingens analyschef Mats Wadman.
Enkla jobb behövs
Framför allt handlar utmaningarna om mer utbildning och då framför allt till de stora grupper som nu kommer till Sverige utan gymnasiekompetens. Men det kommer också att kräva fler enkla jobb i ekonomin.
– Det finns en hel del enkla arbetsuppgifter som har rationaliserats bort och som nu utförs av kvalificerade personer. Man kan fundera på om man på vissa områden kan återskapa den typen av jobb som passar de här arbetslösa, säger Mats Wadman.
Svårt utan gymnasieutbildning
För ett år sedan tillhörde 65 procent av de arbetslösa någon av riskgrupperna. Det handlar om personer som inte är födda i Europa, har en funktionsnedsättning, är över 55 år eller saknar en gymnasieutbildning.
Vid årsskiftet hade siffran stigit till 69 procent och nu räknar Arbetsförmedlingen med att tre av fyra arbetslösa tillhör de som har svårast att få jobb år 2017.
”Orealistiskt”
Det gör att Arbetsförmedlingen dömer ut regeringens viktigaste mål att Sverige ska ha den lägsta arbetslösheten i EU år 2020.
– Vi gör bedömningen att det blir väldigt svårt för regeringen att uppnå målet. Det är nästan orealistiskt, säger Arbetsförmedlingens analyschef Mats Wadman.