Dubbelmördaren i Linköping hade diagnosen Aspergers syndrom och enligt den rättspsykiatriska utredningen var hans autism direkt kopplad till dådet. Det finns fler uppmärksammade grova våldsbrott där gärningsmän haft en funktionsvariation inom det som kallas för autismspektrumtillstånd, ett begrepp som samlar diagnoser som autistiskt syndrom och Aspergers syndrom.
Men generellt är det inte så att personer med autism begår fler brott än andra. Däremot finns det forskning som tyder på ett samband mellan just våldsbrott och autismdiagnoser.
Björn Hofvander gjorde 2013 en rapport åt Kriminalvården, som visade att av 270 unga vålds- och sexualbrottsdömda män så hade ungefär tio procent autism. I den vuxna befolkningen i stort är det 1-2 procent som uppskattas ha diagnosen.
Hade även annan problematik
Samtidigt visade undersökningen på en viktig sak – nästan alla av de våldsdömda männen med autism hade andra komplicerande faktorer. En stor studie från Bristol University 2017 pekade på liknande resultat. Autismen i sig gav inte en förhöjd risk, men samtida missbruksproblem eller ytterligare diagnoser, som adhd, ökade tydligt risken för våldsbrott.
– Det är den typen av kombinationer som gör att vi kan se en tydlig överrepresentation, säger Björn Hofvander.
Många har adhd
I samma undersökning som Hofvander gjorde 2013 visade det sig att 63 procent av de våldsdömda männen bedömdes ha diagnosen adhd under uppväxten.
Bland fängelsedömda generellt är den siffran någon lägre men fortfarande betydligt högre än bland i befolkningen i stort. 2016 bedömde Martin Lardén, då chef för enheten för behandlingsprogram inom kriminalvården, att cirka 25 procent av de intagna uppfyllde kriterierna för adhd. Det sa han till sajten Special Nest, som fokuserar på neuropsykologi.