Kristoffer Örstadius installerade en lösenordsskyddad webbkamera i sitt vardagsrum för att testa säkerheten. Resultatet är nedslående, under sju månader smygtittade över 6.000 personer, i snitt 43 personer om dagen.

– Det finns många säkerhetsbrister i den här typen av konsumentelektronikprodukter. Väldigt många har lösenord men även om man byter ofta är det lätt att hacka sig in, säger han.

Dagens Nyheters experiment byggde på fristående webbkameror som exempelvis kan sättas upp på väggen.

När det gäller andra produkter med inbyggda webbkameror tror han att telefoner och läsplattor har lite högre säkerhet. Däremot är bärbara datorer ofta sårbara. Därför brukar många personer tejpa för sina webbkameror med silvertejp när de inte används, berättar han.

Men det viktigaste skyddet är att regelbundet uppdatera sin mjukvara.

– De här uppdateringarna som man får då och då och som man aldrig bryr sig om, att uppdatera java och flash till exempel. Man tänker att man gör det dagen efter istället men de uppdateringarna ska man verkligen göra! Annars kan det finnas säkerhetsbrister i datorn som gör det möjligt för andra att logga sig in.