Foto: Scanpix

Ingen garanti att lönegapet minskar

Uppdaterad
Publicerad
Lärarnas missnöje med det nya löneavtalet är stor. Om inte arbetsgivarna visar god vilja kan resultatet bli att lärarlönerna halkar efter jämfört med andra yrkesgrupper.

Lärarnas löneökning blev enligt uppgörelsen mellan lärarfacken och Sveriges kommuner och landsting (SKL) 4,2 procent i år, vilket  är högre än snittet som ligger på 2,6 procent.

Men det finns inga garantier om att det blir en endaste krona mer än andra grupper under de kommande tre åren som avtalet gäller. Det kan lika gärna sluta med att lärarlönerna sjunker jämfört med andra jämförbara grupper. Avtalet har väckt ilska inom lärarkåren eftersom fackförbunden gått ut hårt och krävt att lönerna skulle höjas med 10.000 kronor.

– Det har tryckts ut knappar, vi har gått ut i medierna och krävt tiotusen kronor mer i lön. Och så blir det en tiondel av det. Det är skräp, säger Magnus Kollberg, gymnasielärare i Umeå, till SVT.

Anders Johansson som är vice distriktsordförande för LR i Kronoberg tycker att facket borde ha stannat vid ett ettårsavtal. Historiskt har avtal med så kallade sifferlösa år där man gör sig beroende av arbetsgivarnas välvilja slutat med fiasko, säger han.

-Jag är nedstämd. Jag har mött många besvikna medlemmar i dag.

Det lärarfacken uppnådde i sin kamp blev cirka 300 kronor mer i månaden än andra jämförbara grupper, 1.100 kronor mer i månaden för lärarna jämfört med omkring 800 kronor som andra jämförbara tjänstemannagrupper i snitt landat på.

Lärarförbundets och Lärarnas riksförbunds sidor på Facebook bubblar missnöjet.

”Typiskt Lärarförbundet!!! Skrattretande det bidde en tummetott !!! Vilket svek” är en kommentar.

”Det är år tre och fyra som är totalt ofattbara. Det vi vann i år kommer vi att förlora med råge dessa två år. Skandal!”

Misstro mot SKL

Många misstror arbetsgivarnas vilja att höja lönerna. 

”Jag förstår tanken att de sifferlösa åren ger SKL möjligen att visa sin goda vilja. Problemet är bara att jag och många andra inte tror att det finns någon sådan god vilja från SKLs sida. Och vill det sig så illa innebär detta avtal en lönesänkning i förhållande till märket. Hur kan ni lita på SKL?”

”Precis som om de kommet att ge mer av sig själva. Pigs might fly och ett snöbollskrig i helvetet innan det sker.”

Många lärare uppger att de nu har lämnat facket och kräver att Eva-Lis Sirén och Metta Fjelkner lämnar sina poster.

”Låt oss höja våra röster och se till att få representanter som är villiga att ta strid för oss som betalat i åratal!” skriver en lärare.

”Tar 50 år att få 10.000”

Andra lärare har räknat på vad avtalet innebär i rena pengar.

”Min hyra höjs med 8 % och lönen med 4 % – det här året. Att hyran kommer att fortsätta höjas år tre och fyra kan jag vara säker på men hur blir det med lönen år 3? Min individuella lön äts som vanligt upp av äldre kollegor för när de fått sina 4 % ”finns det inte mycket kvar att dela ut” som min rektor säger.

”Med den extra löneökningen vi har fått för nästa 4 års period tar det 50 år innan vi får våra 10 000:-. ”  skriver en annan lärare som räknat på avtalet.

Uppmaningar om att gå ut i demonstration på fredag eftermiddag snurrar nu på nätet från ilskna och besvikna lärare.

Fakta: Lärarna mot resten

Visa

I lärarfackens kamp har det handlat om att sluta lönegapet gentemot andra jämförbara yrkesgrupper.

2012 får lärarna 4,2 procents löneökning.

2013 får lärarna minst ”märket”, det vill säga vad andra får.

2014 och 2015 är avtalet sifferlöst.

Översatt i kronor och jämfört med andra grupper på arbetsmarknaden ger avtalet:

2012: i snitt 1 100 kronor mer i månaden. Andra tjänstemannagrupper får omkring 800 kronor.

2013: lärarna och andra ungefär lika mycket, eller mindre i kronor räknat, baserat på att jämförbar grupp tjänar mer.

2014 och 2015 finns risken att övriga grupper drar ifrån lärarna igen.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Läraravtalet

Mer i ämnet