Bandvagnar för halv miljard oanvända

Uppdaterad
Publicerad

Det svenska försvaret äger 350 före detta östtyska pansarbandvagnar, som inte används. I stället står de stilla i förråd runt om i landet.

Sverige köpte bandvagnarna 1994 för endast 30 miljoner kronor. Efter det renoverades och modifierades vagnarna för en halv miljard kronor.

Under år 2004 rullade de 350 vagnarna totalt 46 mil. Det blir 1.300 meter var, skriver Sydsvenskan i dag. De två senaste åren har de inte rullat alls.

Försvaret beslutade för över ett år sedan att vagnarna skulle avvecklas.

Sovjetvagnar från 60-talet

Pansarbandvagnen har beteckningen 501 i svenska försvaret. I före detta östblocket hette den BMP-1 och utvecklades i Sovjetunionen på 60-talet. Den såldes billigt till Sverige från Östtyskland när Warzawapakten föll samman.

Den sista bandvagnen levererades till Sverige 2001. Enligt Sydvenskan hade de då renoverats och modifierats för drygt 200 miljoner kronor i Tjeckien. Dessutom renoverades vagnarna för cirka 300 miljoner i andra företag. Förändringarna handlade bland annat om att asbestsanera och att blästra vagnarna så att de kunde målas med svensk maskeringsfärg.

Vagnarna transporterades per tåg till Sverige, tolv stycken varje månad.

-Efter att de hade renoverats och anpassats till svenska säkerhetsbestämmelser kom de aldrig att ingå i något svenskt krigs- eller insatsförband, säger Allan Widman(fp), ledamot i försvarsutskottet, till tidningen.

Kräver skrotning

Enligt Widman belastar vagnarna Försvarsmaktens ekonomi med ett så kallat restvärde på 750 miljoner kronor.

På Försvarsmaktens pressjour bekräftar man att vagnarna inte längre används, och ska avvecklas. Beslutet ska ha fattats för minst ett år sedan.

Eftersom det är beslutat att vagnarna ska avvecklas kräver Widman ett snabbt beslut óm skrotning så vida de inte mot förmodan kan säljas.

Widman kräver att Riksrevisorn utreder varför vagnarna funnits kvar så länge.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.