Trots motstånd från regeringspartierna, drev riksdagens konstitutionsutskott (KU) på tisdagen igenom ett förslag om att de pengar som kungafamiljen erhåller från regeringen ska granskas hårdare.
Beslutet innebär att skattebetalarna kommer att kunna se hur alla deras pengar faktiskt används av kungahuset. Men frågan är hur mycket vi egentligen kan se av kungafamiljens ekonomi i dag.
Dubbelt så mycket pengar
Kungahuset får nästa år 123,5 miljoner kronor från regeringen. En summa som har blivit mer än dubbelt så stor sedan mitten av 90-talet.
Av detta får de så kallade Hovstaterna 51 procent. Den delen kallas också apanage och ska bland annat gå till kungens resor och personalkostnader.
De återstående 49 procenten går till Slottsstaten. De pengarna används främst till att sköta kungafamiljens slott.
I en 72 sidor lång verksamhetsberättelse kan allmänheten ta del av kungafamiljens fjolår. Och där finns Slottsstatens ekonomiska år utförligt redovisat. Precis som alla andra myndigheter, granskas Slottsstatens ekonomi av Riksrevisionen. Och här får insynen anses vara relativt god.
Redovisning saknas
Men i den del av verksamhetsberättelsen där Hovstaterna redovisas finns i princip inga siffror alls. Här granskas ekonomin av en revisor som kungen själv utser.
Hur många som är anställda går till exempel att se. Men, vilka löner som betalats ut framgår inte.
Det som i stället beskrivs är kortare texter om några av de resor som har gjorts och vad kungafamiljens medlemmar har hittat på under året.
Bland annat går följande att läsa:
”Kungen är hedersordförande i World Scout Foundation och deltog i ett stort internationellt scoutläger (jamboree) i Al Naseem Park utanför Omans huvudstad Muskat”.
Och:
”Prinsessan Madeleine har i sitt arbete vid World Childhood Foundation deltagit i styrelsemöten, evenemang, seminarier och projektbesök kopplade till Childhood-projekt i USA, Kina, Storbritannien och Sydafrika”.
Vad flygresor och middagar har kostat, går däremot inte att finna.
Och det är det här som nu alltså ändras. KU:s beslut innebär att det även ska finnas med en utförligare redovisning av kungens apanage.
Olle Anrell
olle.anrell@svt.se
Kungahusets ekonomi
• Kostnaden för Kungahuset delas upp i kostnaden för Hovstaterna (apanaget) och kostnaden för Slottstaten (förvaltning av slott). 61% av dessa kostnader går till att betala löner.
• Sammanlagt fick hovet 125 miljoner i anslag från riksdagen 2010. 8 miljoner mer än föregående år.
• Apanaget ligger på 63,7 miljoner (2010) och går till bland annat officiell representation, transporter, information och Riksmarskalkens lön (1,5 miljoner/år).
• Vad apanaget egentligen går till är svårt att veta då de olika utgiftsposterna endast redovisas mycket översiktligt i hovets verksamhetsberättelse.
• Den så kallade Slottsstaten fick 2010 61,2 miljoner av det svenska folket. Pengar som ska finansiera underhållet av olika fastigheter (slott) och konstsamlingar i hovets ägo.
• 2010 hade Slottsstaten också en inkomst på 61,5 miljoner kronor från visningsverksamhet och försäljning.
• 2010 fick även hovet en tillfällig höjning på 5 miljoner kronor för den del av kronprinsessans bröllop som ansågs vara en statsangelägenhet.
• Revision utförs av en extern revisor – som utses av kungen själv.
• Läs hela Kungl. Hovstaternas Verksamhetsberättelse 2010, här.
kungahuset.se