Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
– Vi väljer den åtgärd som vi kan genomföra snabbast, säger finansminister Mikael Damberg (S) om det nya förslaget. Foto: Michael Jansson/SVT

Bilägare kan få en tusenlapp var – Naturvårdsverket kritiskt

Uppdaterad
Publicerad

På torsdagen beslutar regeringen om en lagrådsremiss om att ge 1 000 kronor kontant till 3,7 miljoner bilägare. Samtidigt ska regeringen be EU om undantag för att få sänka skatten på bensin och diesel. Naturvårdsverket menar att förslagen hotar klimatmålen.

Riksdagens partier närmast tävlar om att kompensera bilister för höga priser.

Regeringen vill ge en tusenlapp till varje bilist – oavsett bil och körsträcka – de som bor i glesbygd får lite mer: 1 500 kronor. Totalt kostar det 4,2 miljarder.

Båda förslag ger pengar till bilägare, och båda skapar incitament för ökade koldioxidutsläpp, enligt Naturvårdsverket.

– Vi har en exceptionell situation. Priset på bensin och diesel är ändå högt så det behöver inte betyda att folk åker mer bil, säger finansminister Mikael Damberg (S) till SVT.

Damberg: ”Har inte den siffran”

Från 1 maj sänktes skatten på bensin och diesel med 1, 80 kronor, ner till EU:s miniminivå. Oppositionen har med majoritet i Riksdagen tvingat regeringen att söka undantag för ännu lägre skatt hos EU, något regeringen också i dagarna kommer göra.

Samtidigt har regeringen pausat reduktionsplikten 2023. Alltså det system som tvingar bensinbolag att succesivt blanda in mer och mer förnyelsebart i all bensin och diesel.

Beslutet ger enligt regeringens egna beräkningar ökade utsläpp på 880 000 ton koldioxid nästa år – mer än hela inrikesflyget.

– Det låter mycket. Jag har inte sett den siffran, det får jag kontrollera, säger Mikael Damberg.

Kritiken: Försvårar för Sverige att nå klimatmål

Naturvårdsverket tycker både regeringen och oppositionens förslag försvårar för Sverige att nå klimatmålen.

– Förslagen minskar incitamentet att ställa om till fossilfritt eller köpa elbil. Utsläppsminskningarna går redan för långsamt. Nu kommer styrmedel som ökar utsläppen istället för att minska dem, säger Martin Boije, miljöekonom på Naturvårdsverket.

Enligt Mikael Damberg kommer regeringen antingen sänka skatten ytterligare – om EU går med på det – eller välja kontantkompensation, som lagrådet nu skall granska.

– Vi väljer den åtgärd som vi kan genomföra snabbast. Våra utbetalningar skulle kunna göras i augusti, säger Mikael Damberg.

Bland annat DN:s ledarsida har kritiserat flera av förslagen för att också gynna oljeindustrin och indirekt Putins krigskassa.

Mikael Damberg menar att Sverige har förhållandevis liten import av rysk olja, och tycker det är viktigare att kompensera svenska bilister.

– Ryssland har en av sina stora intäkter från olja och gas, men jag som svensk finansminister kan inte avstå från att göra insatser som gör att människor och hushåll klarar den här situationen, säger Mikael Damberg.

Reduktionsplikten infördes 2018, och innebär att bensinbolag skall blanda in mer och mer biodrivmedel i bensin och diesel för att minska – reducera utsläppen.

Förra året fastställdes en trappa med succesivt ökade krav på utsläppsreduktion, 2020 var det 21 procent på diesel och 4,2 procent i bensin, till 2030 skulle utsläppen minska med 66 procent på diesel och 28 procent på bensin.

Enligt Naturvårdsverket är detta ett av det viktigaste åtgärderna för att Sverige skall klara sina klimatmål.

Regeringen har nu beslutat att pausa upptrappningen under 2023, och alltså stanna kvar på 2022 års nivåer ett år extra.

Det kommer enligt regeringens beräkningar betyda en användning av 3,4 TWh mer fossil bensin och diesel, vilket skulle ge ökade utsläpp på

880 000 ton koldioxidekvivalenter, jämfört med om åtgärder inte genomfördes.

KD och Sverigedemokraterna har velat sänka reduktionsplikten ännu mer.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer