Foto: TT

Björklund kan dra en suck av lättnad

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Dagarna före vintersolståndet vänder det, Pisa lutar åt rätt håll igen. Alla gläds förstås, men frågan är om inte Jan Björklund, syndabocken för det som sågs som den svenska skolans förfall, drar den längsta och djupaste sucken av lättnad. Fast bristen på likvärdighet i svenska skolan kan ge debatten om det fria skolvalet ny fart.

Margit Silberstein

Frilansjournalist

När Pisaundersökningen sände chockvågor genom landet i december 2013 blev till och med den ständigt sturske och självsäkre Jan Björklund märkbart spak, i alla fall till att börja med. OECD hade med sin rapport frammanat bilden av att den svenska skolan transformerats från förebild till välfärdens svarta får.

Jan Björklunds skötebarn hade utvecklats till en värsting. Trots den envetna politiken med fokus på kunskap och betyg och bättre disciplin i klassrummet, inga mössor, inga mobiler.

Läget i svenska skolan 2016

Nu kan Björklund säga att han hade rätt

Men redan efter ett par dagar reste sig Jan Björklund ur askan den gången. Han tog ny sats och riktade pekpinnen för skolans erosion mot Socialdemokraterna. Pisa var egentligen en fällande dom över den gamla skolpolitiken, sa Jan Björklund och hänvisade till att undersökningen gjorts 2012 när de gamla läroplanerna och de gamla betygen gällde.

Och han upprepade gång på gång, trots hån och spott och spe, att det skulle ta lång tid att reparera socialdemokraternas flumskola så att man kunde se resultaten av hans och Alliansregeringens skolreformer.

Nu är dagen här när Jan Björklund kan säga att han fick rätt, att Pisa i alla fall tippar över i rätt riktning.  Björklund gav uttryck för sin glädje med ett grattis till alla lärare och elever på Twitter. Björklunds efterträdare Gustav Fridolin lär ligga lågt med att ta åt sig äran för ljusningen, eftersom han inte hade suttit mer än några månader innan dagens mätning påbörjades.

Bristerna i likvärdigheten är oroande

Men ett resultat i Pisa kan varken Björklund eller Fridolin glädjas åt. Det brister i likvärdigheten. Skillnaden mellan hög- och lågpresterande elever och mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund är större än genomsnittet i OECD. Det är förstås oroande och lär leda till diskussioner om segregation och ett ifrågasättande av det fria skolvalet.  

Skolan har länge varit en av politikens hetaste frågor och partierna tävlar om att vara bästa skolpartiet. Miljöpartisten Gustav Fridolin är ju utbildningsminister, men Socialdemokraterna anses i olika mätningar ha den bästa skolpolitiken.

I Alliansen konkurrerar Anna Kinberg Batra och Jan Björklund om skolfrågan. Men än i dag, två år efter att han lämnade posten som utbildningsminister, är Jan Björklund fortfarande själva inkarnationen av skolpolitiker. På gott och ont för honom själv.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.

Läget i svenska skolan 2016

Mer i ämnet