Brandskum kan ha förgiftat över 500 platser

Uppdaterad
Publicerad

Brandskumskemikalierna har kallats det största hotet mot dricksvattnet. Nu visar en ny kartläggning som länsstyrelserna gjort att över 500 platser kan vara förorenade av brandskumskemikalier – och det kan finnas fler okända platser.

Livsmedelsverket har kallat brandskumskemikalierna det största hotet mot dricksvattnet. Fler platser än väntat kan vara förorenade. Som en del av ett större regeringsuppdrag har nu landets länsstyrelser identifierat över 500 platser där yt- och grundvatten kan ha förorenats av PFOS och andra perflourerade ämnen.

– Det är betydligt fler än när vi gör en vanlig screening. Det här har ett annat syfte, nämligen att få en bättre storskalig bild av hur stort problemet är med perflourerade ämnen i vattenmiljön i Sverige, säger Karl Lilja, ekotoxikolog på Natuvårdsverket som sammanställt listan.

Kemikalier jagas över hela landet

Uttrar har höga halter perflourerade ämnen i blodet. Det lagras i deras kroppar precis som hos oss människor. PFOS, PFOA och andra så kallade perflourerade ämnen har spritts av människan till miljön. Det har använts som impregneringsmedel till exempel, men en stor källa är brandsläckningsskum. Gamla brandövningsplatser läcker gift. Flera kommuner har fått delar av dricksvattenförsörjningen utslagen.

Trots riskerna är kunskaperna dåliga om var de här ämnena har använts och var de kan ha läckt ut i miljön. Därför pågår nu på flera myndigheter en jakt på PFOS och andra liknande ämnen. Arbetet ska vara klart 1 mars 2016.

– Vi behöver göra provtagningarna nu under sommaren och mätningarna under hösten, säger Karl Lilja.

Det handlar om brandövningplatser, industrier, kemtvättar och soptippar. Men bara redan kända platser har tagits med på listan. Därför kan det handla om fler än så.

– Man kan ha missat en del platser, så är det. Kunskapsläget om var, när och hur de här ämnena har använts är inte alltid fullständigt. Vi får hoppas att man har ringat in de mest förorenade platserna.

Saknas pengar för var tredje mätning

Men Naturvårdsverket har bara pengar till att analysera 360 av dom 500 platserna. Regeringen har inte finansierat kartläggningen trots det omfattande uppdraget. Det ska klaras inom befintlig budget. Men man hoppas ändå kunna få en bra bild av var i miljön de giftiga ämnena finns.

– Förhoppningsvis kommer vi har en hyfsat bild av det, säger Karl Lilja.

  • PFOS är ett i en grupp perflourerade ämnen som kallas PFAS (perflourerade alkylsyror, el. PFAA på engelska). Dessa ämnen är både kraftigt vatten- och fettavvisande. Därför används de som ytbehandlingsmedel på kläder, möbler, förpackningar mm. Vissa är ingredienser i plastindustrin. PFOS har använts i brandsläckningsskum mellan 1983 och 2003. Den huvudsakliga tillverkaren 3M slutade att tillverka PFOS 2002. Sedan dess har medlet gradvis fasats ut i Europa och USA eftersom det är giftigt. Det förbjöds helt 2008 i Sverige. PFOS tillverkas fortfarande i andra länder, tex Kina.

Var finns PFOS i miljön?

  • PFAS-ämnen finns över hela jordklotet, även i isbjörnar i Arktis. Just för att ämnena är långlivade så transporteras det med vatten och partiklar över hela jorden. Den allmäna användningen har gjort att det finns låga halter i blodet hos alla människor. I stort sett alla fiskar som analyseras i Sverige innehåller PFOS eller något liknande ämne.
  • Även om den diffusa spridningen är stor så är punktkällor ovanligare. Brandövningsplatser där brandsläckningsskummet AAAF använts under 80- och 90-talen tros vara en stor miljöfara. Forskning kring Arlanda och Landvetters flygplatser visar att det kommer att ta 60-70 år innan alla kemikalier spolats ut ur marken.

Kan PFOS renas bort?

  • PFOS i dricksvattnet kan renas bort med hjälp av filter, men det är dyrt och besvärligt eftersom filtret sätt igen fort. Att rena förorenad mark är besvärligt och har inte gjorts ännu i Sverige. Det kan handla om att gräva upp och sanera stora mängder jord. Det förorenade vattnet som rinner ut från brandövningsplatser är även det svårt att rena. Det är slutsatsen av ett femårigt projekt vid Arlanda och Landvetter.

Hur farligt är PFOS?

  • Det finns inga studier som slagit fast samband mellan skador på människa och PFAS, men kemikalierna misstänks påverka kroppen på många sätt. Det baseras på djurförsök med höga halter. PFAS-ämnen misstänks bland annat ge leverskador, cancer i testiklarna och njurarna, sköldkörtelsjukdom, hög kolesterolnivå i blodet, högt blodtryck under graviditeten, tjocktarmsinflammation. Det tros även påverka immunförsvaret.
  • De sammanlagda halterna av PFAS minskar i den svenska befolkningen, men det gäller inte alla ämnen och i alla grupper.
  • PFAS-ämnen är extremt svårnedbrytbara och tas upp och anrikas i kroppen som har svårt att göra sig av med giftet. Det tar cirka 4 år innen halterna i kroppen halverats.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.