I fjol tog Bris emot över 51 000 stödjande samtal – en ökning med 16 procent jämfört med 2022, enligt organisationens årsrapport.

Allt fler barn och unga söker stöd på grund av kriminalitet. Mellan 2022 och 2023 har dessa samtal ökat med 60 procent, från 325 till 520 samtal.

– Vi har många fler samtal från ungdomar som själva är involverade i kriminalitet men också från barn och unga som påverkas av gängkriminalitet i sitt område, säger Bris generalsekreterare Magnus Jägerskog.

Enligt Bris är barnen ofta runt 14-16 år gamla och berättar många gånger att de varit involverade i gängkriminalitet sedan 11-årsåldern.

– Barnen mår väldigt, väldigt dåligt. De beskriver en situation med en hotbild mot sig själv och sin familj. De ser ingen riktig utväg, säger Magnus Jägerskog.

– Många av dem skäms för vad de har gjort och det man är involverad i och har en väldigt låg tilltro till samhället.

Fler unga självskadar

Psykisk ohälsa, som ungefär hälften av samtalen handlar om, är fortsatt den vanligaste orsaken att kontakta Bris. Organisationen ser med oro på att samtalen från unga som självskadar ökade kraftigt ifjol, med 42 procent jämfört med 2022.

– Man beskriver det som någonting “alla gör”. Det är nästintill normaliserat för vissa att hantera ångest på det här sättet. Många beskriver att det kan kännas bättre i stunden, men efter ett tag blir måendet ännu sämre.

Barn saknar framtidstro

Många av barnen som hör av sig till Bris känner hopplöshet och brist på framtidstro.

Detta kan, enligt Magnus Jägerskog, kopplas till individuella faktorer, som att vara utsatt för mobbning eller våld i hemmet, men också till samhällsutvecklingen där krig i vårt närområde, klimatkrisen och det tuffa ekonomiska läget påverkar.

– Det finns en väldigt stor hopplöshet kopplad till skolgången, att man ser att man inte kommer kunna klara skolan. Många barn beskriver det som att ”nu är det kört – det finns ingen framtid”.