Buller problem i förskolan

Publicerad

Många av dem som jobbar i förskolan plågas av stress och tinnitus, visar forskning. Men ljudnivån går att få ned med ganska enkla medel.

Hög stress är vanlig bland förskolepersonalen. Mer än hälften, 56 procent, befinner sig långt upp på en skala som mäter både engagemang och stress.

-Vi har en stor grupp som är motiverad på jobbet men som ligger på en hög stressnivå. Frågan är hur länge de kan ligga där innan de börjar glida över och bli utbrända, säger Fredrik Sjödin, doktorand vid Högskolan i Gävle.

I ett forskningsprojekt skärskådas ljudmiljön vid ett antal förskolor. Syftet är att kunna sätta fingret på sambandet mellan buller och ohälsa för att sedan hitta praktiska lösningar på problemen.

Stress vanligt
Mycket pekar mot att den höga ljudnivån spelar stor roll för hur personalen mår. Slammer, skrik, stolar som välts, glas som tappas och leksaker som skramlar bildar en komplex och jobbig ljudbild. Decibelvärdena ligger ofta inom tillåtna gränsvärden, men de många plötsliga ljuden tröttar. Av de undersökta barnskötarna och förskollärarna besväras 40 procent också av tinnitus.

Problemet bekräftas av Arbetsmiljöverket. Vid en större granskning 2006 fick 387 förskolor tillsammans över 1 000 anmärkningar på ljudnivån. Bullerexperten Bengt R Johansson säger att medvetenheten därefter blivit större.

-Men det är fortfarande problem på många håll, till exempel där man bygger tillfälliga baracker för dagis. De tenderar att bli kvar ganska länge, men de är inte optimala ljudmässigt, säger han.

Plattor och prat
Inom forskningsprojektet håller man på att testa olika åtgärder som kan minska bullerproblemen.

Ljuddämpande plattor på väggarna, ombyggnad av ventilationssystem, ljuddämpande bord, leksaker som skramlar mindre och ljudnivåvakter som signalerar när ljudnivån blir för hög är några exempel på sådana.
Men inget verkar gå upp mot en mindre barngrupp.

Nära 90 procent av personalen upplever att arbetsbelastningen har ökat de senaste åren och de som fick prova att ha två barn färre i gruppen var mest nöjda med åtgärden.

Ellinor Nordling, chef för Paprikans förskola i Solna, håller med om att antalet barn har stor betydelse för ljudnivån.

-Men också hur man jobbar – ju mer ”fritt”, desto högre ljudnivå. Men den fria leken kan till väldigt stor del flyttas utomhus, säger hon.

Förskolan har i många år arbetat förebyggande mot höga ljudnivåer, både med den fysiska miljön och med förhållningssätt.

-Det handlar om att lära barnen att inte skrika till varandra, utan att gå fram till den det gäller. Vi pratar också med barnen om vad som händer med deras röster om de skriker hela tiden, förklarar hon.

TT

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer