Den nya ÖB:n Micael Bydén presenterades av försvarsminister Peter Hultqvist Foto: TT

Bydén ny ÖB

Publicerad

Flygvapenchefen Micael Bydén efterträder Sverker Göranson som överbefälhavare.

– Det innebär ett avgörande ansvar för rikets säkerhet, säger  Peter Hultqvist om det viktiga jobbet som ÖB.

Bydén som är född 1964, är generalmajor och sedan 1 januari 2014 Flygvapenchef. Den nya ÖB  är utbildad stridspilot och har även tjänstgjort  i Afghanistan och som flygattaché vid svenska ambassaden i Washington. Han har varit verksam inom försvarsmakten sedan 1984.

– Det är med stor respekt jag tackat ja till det här uppdraget. Jag ser fram emot att utveckla ett försvar som möter omvärldens krav. Jag är bekymrad men stärkt i uppfattningen att samhället måste stå bättre rustad för att möta den här nya världen, civilt och militärt, säger Bydén.

– Den största utmaningen blir personalförsörjningen, att behålla den personal vi har och att vinna nya unga som är på väg till oss, tillägger han.

Bred erfarenhet

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) lägger vikt vid Bydéns breda erfarenhet som grund för utnämningen.

–  En utomordentligt bra officer med en bred och lång erfarenhet inom försvarsmakten. han har jobbat både jobbat internationellt och nationellt men är också en person som jag uppfattar både har tänkt och har en strategisk syn på framtiden, och väl anpassad i profil och person för de krav som ställs i vår tid, säger Hultqvist till SVT Nyheter.

Tidigare regeringar och överbefälhavare har inte alltid haft samma uppfattning om allt, anslagsnivåer exempelvis  – blir det annorlunda nu?

– Vi har haft ett utomordentligt samarbete med försvarsmakten under vår tid i regeringsställning, jag har haft ett utomordentligt bra samarbete med den nuvarande ÖB-n och ser mycket goda förutsättningar med den ÖB vi nu tillsätter. Vi ska samarbeta och lösa problem tillsammans, det är det viktiga. Vi kan inte ha stridigheter i offentlighet utan vi måste jobba ihop för att öka den militära förmågan, stärka våra internationella samarbeten och skapa ett säkerhetsnätverk kring Sverige.

Regeringen och oppositionen säger att vi inte ska söka medlemsskap i NATO, men Ryssland hotar ändå med motåtgärder om Sverige skulle göra det, hur ser du på det?

– Jag tycker det är oacceptabelt, och Sverige gör sina egna säkerhetspolitiska val oaktat vad Ryssland eller nån annan säger. Dessutom är det så att vi i regeringsförklaringen har klargjort vår alliansfrihet och det ligger fast för den här regeringens agerande

Personalförsörjning viktigast

Den nya överbefälhavaren pekar ut personalförsörjningen som den viktigatse frågan för försvarsmakten.

Det är brist på personal, kräver inte det mer pengar?

– Alltså, brist, det är dels brist och dels vakanser. Men det handlar om att entusiasmera, stanna kvar, behålla. Sen gäller att hitta nya medarbetare, unga killarna och tjejerna som ska komma till oss. Det gäller på kort sikt och på lång sikt. För kan vi inte det, då kan vi inte lösa våra uppdrag, säger MIcael Bydén till SVT Nyheter-

Tidigare regeringar och ÖB-ar har inte alltid varit överens om allt, ofta har det handlat om anslagsnivåerna. Blir det annorlunda nu med dig och denna regering?

– Det vi sett med försvarsbeslutet och inriktningen är att försvarsmakten får ett substantiellt tillskott. Det ska odelat gå till ökad operativ förmåga eller militär förmåga. Förband ska nå upp till satta beredskapsmål, att de är tillgängliga på ett annat sätt. Vi ska se till att det finns en basplatta som fungerar, se till att soldater och sjömän har utrustning och materiel så att de kan göra... det är ett trendbrott att vi får ett tillskott.

Värsta hotet i dag?

-Värsta hot, det vi ser är ett antal oroshärdar i vår omvärld. Den närmaste militärt är utvecklingen i Ryssland och hur man agerar, bara att titta kring på händelserna i fjol, annekteringen av Krim och i Ukraina och på det sätt man gör det här, det finns anledning till både eftertanke och att vi är försiktiga och noggranna i vår analys om vad som händer, säger Bydén.

Överraskande val

Folkpartiets försvarspolitiske talesperson Allan Widman är förvånad över valet av Micael Bydén.

– Det var ett lite överraskande val. Man väljer en person som i dag inte ingår i försvarsmaktsledningen och som nu passerar kollegor med högre grad. När någon gör en snabb karriär, måste man göra större ommöbleringar i myndigheten, säger Widman till TT.

– Micael Bydén är en utmärkt person, begåvad och medial. Han representerar en vapengren som kommer att stå i fokus de kommande åren, inte bara när det gäller incidentberedskapen här hemma utan även när det gäller utvecklingen av Jas Gripen och eventuella exportaffärer, säger Allan Widman.

– Jag har personliga och privata förutsättningar för att klara av det här, säger Micael Bydén.

Ryssland och den militärreform som landet genomför följs noga, enligt Bydén.

– Vi måste förstå detta och kunna möta det rätt militärt, säger han.

M välkomnar utnämningen

– Jag får gratulera regeringen och Peter Hultqvist för ett utmärkt val. Hade det varit en alliansregering hade vi sannolikt valt samma namn, säger Moderaternas talesperson Hans Wallmark till TT.

Miljöpartiets tidigare försvarspolitiska talesperson, försvarsexperten Annika N Christensen är också nöjd med valet.

– Det är ett utmärkt val till ett omöjligt uppdrag, säger hon till TT.

De stora utmaningarna för honom blir personalförsörjningen, materielförsörjningen och logistiken och finansieringen av detta, anser hon.

Tidigare överbefälhavare

Visa
  • Olof Thörnell 1939-1944
  • Helge Jung 1944-1951
  • Nils Swedlund 1951-1961
  • Torsten Rapp 1961-1970
  • Stig Synnergren 1970-1978
  • Lennart Ljung 1978-1986
  • Bengt Gustafsson 1986-1994
  • Owe Wiktorin 1994-2000
  • Johan Hederstedt 2000-2003
  • Håkan Syrén 2004-2009
  • Sverker Göranson 2009-2015

Källa: Försvarsmakten

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer