Karin Granberg och Sofia Rågenklint Foto: Matilda Sandberg / SVT

Läs chatten om ätstörningar

Uppdaterad
Publicerad

Hur blir jag frisk från en ätstörning? Hur hjälper jag den som är sjuk? Experterna: Ata Ghaderi (professor i psykologi), Klara Edlund (psykolog), och Malin Atterfall (producent för dokumentären Ätstört) svarade på tittarnas frågor.

Hur ska jag göra för att få hjälp – om jag misstänker att jag eller någon i min närhet är drabbad av en ätstörning?

Vänd dig till följande hemsidor:

1177.se för sjukvårdsinformation

Friskfri.se Riksföreningen mot Ätstörningar Frisk&Fri

SHEDO (”self harm and eating disorder organisation) sprider kunskap om självskadebeteende och ätstörningar och erbjuder stöd till drabbade och anhöriga: https://www.shedo.se.

Du kan också läsa chatten via Fråga doktorn i Duo-appen. Appen kan du ladda ner gratis där appar finns.

Se Fråga doktorn på SVT Play.

Chatta om ätstörningar

Pinnat inlägg

Nu stänger vi chatten för den här gången. Tack för alla era frågor och ert engagemang! Om du inte fått svar på just din fråga, kolla gärna igenom chatten så finns kanske en liknande fråga där du kan finna svar. Ta hand om er!

Pinnat inlägg

Om du vill veta mer om ätstörningar eller om du behöver hjälp och stöd:
- Riksföreningen mot Ätstörningar Frisk&Fri, Friskfri.se
- För sjukvårdsinformation,  1177.se
- SHEDO (”self harm and eating disorder organisation) sprider kunskap om självskadebeteende och ätstörningar och erbjuder stöd till drabbade och anhöriga: https://www.shedo.se.

Orolig mamma • Min dotter blev sjuk i anorexia när hon blev 14 år och är i dag 19 år, hon har fått hjälp på mandokliniken och är friskförklarad därifrån för några år sedan. Hon äter i dag och vill aldrig tillbaka i det tillståndet, men hon äter bra i dag men hon äter för hällsosamt och styrketränar, hon har blivit mycket possetivare och mer fokuserad, efter att hon och bestämde att försöka prova ångest dämpande medicin, hon har blivit en hellt ny person, men hon kommer inte längre med att villja ta det sista steget, hur kan man gå vidare, det är svårt att hitta någon hjälp när man har blivit friskförklad.

Det är ännu svårare att få barnen att söka hjälp när de väl blir vuxna. Som förälder får man uttrycka sin oro och med omtanke återkomma till att mer hjälp behövs. Föräldrars kärlek och omtanke över tid kan vara en öppning för att ta sista steget. Viktigt att man inte släpper det, utan återkommer till det.

Grandma • Hur gör man som förälder för att kunna hjälpa sitt barn. Kan man få vara hemma med sitt barn som är 14 år

Hej,

Föräldrarna är en oerhört viktig resurs i arbetet för att hjälpa ett barn att bli. frisk från en ätstörning. Rekommenderad behandling för barn och ungdomar är just familjebaserad behandling. Där är det vanligt att föräldrarna är tillsammans med sitt barn på VAB för att kunna vara en aktiv del i behandlingen. VAB-intyg skrivs av behandlande läkare och utfärdas för barn och ungdomar som. är äldre än den "vanliga" gränsen för. VAB.

Orolig mamma • Hej! Ni säger återkommande att man ska söka proffesionell hjälp. I dagsläget är det minst18 mån kötid i Stockholm. Vad är ert råd då?

Sök privat, sök på andra regioner, läs böcker, följ ett evidensbaserad självhjälpsprogram, tryck på för att komma tidigare. Ju tidigare man får behandling desto bättre. Det är beklämmande att köerna är så långa.

Kjell Alsanius • Förr fanns det psykologer i skolan. Finns det inte det mer?

Jo, det finns psykologer i skolan, men det är få till antal och tokigt mycket att göra.

Lottie • Kan man bli glutenintolerant när man har drabbats av anorexi? Tänker att behåller man inte maten har tarmarna inget att jobba med.

Det finns ingen forskning som tyder på att det kan vara fallet. Jag kan tyvärr inte ge ett informerat svar.

Ae • Hur vet man att man fått en ätstörning?

Hej,

Om du märker att tankar på kropp, vikt, ätande och tankar börjar ta allt större plats i ditt liv. Kanske märker du att du tänker mycket på mat och att du försöker förändra ditt sätt att äta. När maten, ätandet och vikten börjar få en oproportionerligt stor del i ditt liv och det kanske är så. att du. får. ångest om du. inte kan följa dina regler för hur du ska. äta och träna. Då kan det vara tecken på att du har eller håller på att utveckla en ätstörning. Det är viktigt att söka hjälp. Ju snabbare desto bättre.

Linnea • Är det en ätstörning om man inte kan äta mat med viss färg( röd) eller med speciell konstisens?

Det kan vara en form av undvikande restriktiv ätstörning, om det påverkar din fysiska, psykiska eller sociala liv. Är det något begränsat du inte kan äta och du inte lider av det är det inte någon ätstörning.

BS • Jag har fått veta att jag lider av hetsätning. Står i kö för magoperation pågrund av fetma. Bör jag fortfarande operara mig eller ska det unvikas?

Det är alltid bra att söka hjälp för hetsätningen. Oftast är de bra att göra det före operationen. Viktigt att förstå funktionen av sin hetsätning och att lära sig hantera det och övervinna dem före operation. Livet efter operation blir bättre. Samtidigt finns det ingen forskning som entydigt säger att man bör avstå från operation om man har en ätstörning. Vi vet att det blir mindre komplikationer om får bukt med sin ätstörning före kirurgi.

Line • Sårbarheten att utveckla ätstörningar, vad kan det vara? Utveckla gärna

Tvillings- och adoptionsstudier visar att generna står för en del av uppkomsten av ätstörningar. Detsamma ser vi för många somatiska tillstånd. Vi har alla olika sårbarheter. Det är vad vi menar med sårbarhet. Vissa av oss har kanske sårbarhet för ångest och oro, andra blir lättare nedstämda, ytterligare andra kan utveckla tvångsproblem eller ätstörningar.

Ciafia • Tack för svar. Problemet är dock att min son inte själv inser faran med ätstörningen och han vägrar träffa vården då vi ägnat hela hans barndom till utredningar o möten. Önskar jag kunde trolla

Det är tyvärr inte ovanligt. Bra att fortsätta stötta. Jag vet hur svårt det kan kännas när man vill hjälpa och den som behöver det inte inser det. Ge dock inte upp. Ibland tänds det en gnista som kan vara starten på att söka hjälp och rikta om sitt liv.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Fråga doktorn

Mer i ämnet