Åklagaren har hållit slutplädering i terrorrättegången

Publicerad

”Rakhmat Akilov tog sig rätten att avgöra så många människors öden. Nu är det den demokratiska rättsstatens tur att avgöra Akilovs.”
Så inledde åklagaren sin summering av rättegången om terrordådet i Stockholm i fjol.

Alla bevis har lagts fram. Sista vittnet har framträtt. Drygt två månader efter det att rättegången mot Rakhmat Akilov började är det nu dags att summera.

– Han körde på hela familjer, kvinnor, barn, unga och gamla. Han har varit fullständigt likgiltig inför konsekvenserna i sin handling, sade vice chefsåklagaren Hans Ihrman under slutpläderingen.

Gäspat under rättegången

Den ena ohyggliga historien efter den andra har följt i rätten, övervakningsfilmer har visats, innehåll i den terroråtalade Rakhmat Akilovs telefon har redovisats och expertis har sagt sitt.

– Planen var att rikta de valda vapnen mot alla på gatan. För att citera en chatt från den 4 april: ”De otrogna, kristna, icke-troende, bögar, lesbianer och annan skit”. Alla som enligt Akilovs världsåskådning var fiender som måste dödas, sade Hans Ihrman innan rätten avbröt för lunch.

Ihrman menar också att Rahmat Akilov under rättegången uppenbart visat ett ointresse.

– Han har emellanåt gäspat sig genom målsägandeförhör och filmvisningar.

Under presskonferensen var målsägandebiträdet nöjd med dagen.

– Åklagarna har hållit i en skicklig plädering. Det var pedagogiskt, genomarbetat och genomtänkt. Vi är alla överens om att kriterierna för terroristbrott är uppfyllda. Det har varit en bra dag, tycker vi, sade Göran Hjalmarsson.

Berömmer de involverade

Rahmats Akilovs advokat sa inte mycket under dagens presskonferens utan hänvisade till sin slutplädering på onsdag. Men han ville berömma de involverade i utredningen.

– Både min och Akilovs uppfattning att så väl behandlingen av honom på häktet, av polisen, av åklagare och av de utredarna poliserna, att han har behandlats på ett rättssäkert sätt. Jag vill att de personer som jag talar om ska känna sig stolta, sade Johan Eriksson.

Aldrig röra sig fritt

Ihrman har hela dagen på sig att lägga fram sina slutsatser av rättegången – plädera på domstolsspråk. Vid behov kan han fortsätta nästa vecka. Han kommer också att redogöra för vilken påföljd han anser är rimlig för den 40-årige uzbeken. Allt annat än ett yrkande på livstids fängelse vore en stor överraskning.

– Mitt mål är att han aldrig någonsin mer ska röra sig fritt i vårt samhälle, sade Ihrman när han väckte åtal den 30 januari.

Efter Ihrman följer summeringar från de många målsägarbiträdena, de advokater som företräder de drabbade. De kommer att argumentera för så stora skadestånd som möjligt för sina klienter, upp till 300 000 per offer.

Dom före midsommar

Försvarets plädering avslutar sedan rättegången. Advokat Johan Eriksson har tidigare sagt att han på Akilovs vägnar kommer att bestrida livstidsstraff. Försvaret bestrider också de höga skadeståndsanspråken och hänvisar till praxis och därmed betydligt lägre belopp.

Akilov har erkänt det mesta, men förnekar brott i 18 fall. En fråga rätten måste ta ställning till är vilka fall som i lagens mening är mordförsök och inte, beroende på hur nära den terroråtalade kört med lastbilen.

På den sista rättegångsdagen, sannolikt onsdag eller torsdag nästa vecka, meddelas datum för dom. Rätten har tidigare sagt att den kan väntas före midsommar.

Fakta: Brotten i åtalet

Visa
  • Terroristbrott och försök till terroristbrott.
  • Mord på fem personer.
  • Mordförsök alternativt framkallande av fara för annan, samt framkallande av fara gentemot totalt 144 personer, inklusive de tio som skadades fysiskt. Från början var antalet under dessa åtalspunkter 150, men sex fall av mordförsök har dragits bort under förhandlingens gång.

Källa: Åtalet mot Rakhmat Akilov, Stockholms tingsrätt

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer