Thomas Borgen. Foto: Arkivfoto: Malin Hoelstad / TT

Danske Banks vd tvingas avgå efter penningtvättskandal

Uppdaterad
Publicerad

Penningtvättskandalen inom Danske Bank, som beskrivs som en av de största i världen, tvingar vd Thomas Borgen att avgå. Banken beräknas ha tjänat 1,5 miljarder danska kronor genom att bland annat hjälpa ryska kriminella att gömma sina pengar från myndigheter.

”Det är tydligt att Danske Bank har misslyckats med att leva upp till sina åtaganden i detta fall av möjlig penningtvätt i Estland. Jag beklagar det djupt”, skriver Thomas Borgen i ett pressmeddelande.

Enligt bankens egen utredning ska Thomas Borgen ha levt upp till sitt juridiska ansvar, men att han anser att det bästa för alla parter är om han avgår.

Största skandalen?

Danske Bank höll också en presskonferens med anledning av skandalen. Bakgrunden är tusentals misstänkta konton och utlandstransaktioner för åtskilliga miljarder kronor utförda mellan 2007-2015 vid Danske Banks filial i Estland.

– Härvan är komplex och det är svårt att få fram alla uppgifter. Problemen härrör från när Danske Bank köpte Sampo Bank 2007, sade Danske Banks ordförande Ole Andersen.

Samtidigt presenterade banken en advokatrapport på 80 sidor, en utredning som kostat 200 miljoner danska kronor. Där slås fast att det är anställda i både Estland och Danmark som har begått allvarliga regelbrott.

Över 100 chefer och anställda har utretts, och de flesta av dessa har nu lämnat banken. Enligt Andersen har banken gjort 42 anmälningar till myndigheter och åtta polisanmälningar mot före detta anställda i Estland.

Organiserad brottslighet

Härvan uppdagades 2013 av då en anställd slog larm om att filialen i Estland brutit mot reglerna kring penningtvätt. Bland annat genom att hantera pengar från organiserad brottslighet i Ryssland samt från släktingar till landets president Vladimir Putin.

I sin egen utredning försökte Danske Bank tona ned problemen. Ändå stängdes de utländska kontona 2015.

Danske Bank bedöms ha tjänat 1,5 miljarder danska kronor på affärerna och har därför donerat den summan till en fond där pengarna ska användas för att bekämpa ekonomisk brottslighet.

Utreds i flera länder

Härvan utreds av både danska och estniska myndigheter. I maj kritiserade danska finansinspektionen Danske Bank för bristande kontroll och krävde att banken avsätter sju miljarder kronor för kommande böter.

Även myndigheter i USA har börjat granska härvan, något som kan leda till stora böter. Förra året fick Deutsche Bank betala runt sex miljarder kronor i böter efter att ha hanterat aktieaffärer som berörde ryska överföringar.

Danske Banks aktie föll med runt 6 procent när handeln på Köpenhamnsbörsen kom igång efter beskedet att vd Thomas Borgen avgår.

Spiller på Wahlroos

På onsdagen spillde skandalen även över på den mäktige finansmannen Björn Wahlroos, rapporterar Berglingske Business.

Problemen med penningtvätt ska ha funnits redan 2007, när Danske Bank tog över filialen i Estland i samband med köpet av finska Sampo Bank. Ordförande och vd för säljaren Sampo vid tidpunkten var Björn Wahlroos. I dag är han ordförande i Nordea.

– Under den tid vi ägde banken märkte vi inte några kriminella aktiviteter och vi har inte varit del av någon undersökning, så vitt vi vet, säger Sampos ir-chef Mirko Hurmerinta till Svenska Dagbladet.

Visselblåsare varnade för fem år sedan

År 2013 tipsar visselblåsare om problem med penningtvättaffärer i Danske Banks filial i Tallinn, Estland.

Danske Bank tog över filialen i samband med köpet av finländska Sampo Bank 2006 för 30 miljarder danska kronor.

I en internrevision 2014 varnades Dansk Bank för problem i Estland, där anställda påstods ha hjälpt kunder att dölja transaktioner för myndigheter.

Danske Bank stängde filialen i Tallinn för icke-estländska bankkunder 2015. Sedan dröjde det till mars 2017 innan de misstänkta affärerna avslöjades av den danska tidningen Berlingske Business.

En dansk riksåklagare inledde i augusti i år formellt en utredning av de misstänkta affärerna.

Källor: Berlingske och Financial Times, TT

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.